Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jönköpings tändsticksfabrik af bröderna J. E. och C. F. Lundström år
1845. Fabrikationen skyddades genom patent och tog ganska hastigt
fart. Efter 1850 var den redan föremål för större eller mindre export.
Vid världsutställningen i Paris 1855 blef den prisbelönt och fabri*
kens artiklar ha alltjämt bibehållit sitt rykte som världsfabrikat.
En annan uppfinning från det kemiska området var den af nitro»
glycerinet, som uppfanns af Nobkl 1845. Den första fabriken an»
lades vid Heleneborg vid Stockholm, dock först 1863, och den
ursprungliga metoden utarbetades vidare af Nobels son A. Nobel
och A. Liedbeck.
I de båda anförda fallen är det svenska uppfinnarebegåfningar, som
göra sig gällande; en annan uppfinnare från samma tid är den världsbe»
kante ingenjören John Ericsson, monitorens uppfinnare. Men denne
lefde i Amerika och äfven Alfred Nobel förlade snart sin hufvudsakliga
verksamhet till utlandet. Sverige var ännu för trångt. Förutsättnin»
garna saknades för en industriell utveckling i större stil. ölbryg»
gerierna, som i våra dagar utgöra en så blomstrande industri, be»
funno sig på 1850»talet ännu i sin första utveckling. Belysande
för den svenska industriens framsteg var emellertid den ökade sten»
kolsimporten, som nära tredubblats under åren 1851—59.
På samma gång som man konstaterar detta, är det af intresse att
påpeka, att den industriella utvecklingen i Tyskland ännu låg i sitt
embryo. På världsutställningen i London 1851 räknades den tyska
storindustrien såsom alldeles obefintlig. Den engelska var då utan
all konkurrens på världsmarknaden, framför allt beträffande järn,
stål och textilvaror. Men de ansatser, som framkommo i Tyskland
på 1840»talet, kommo till en helt annan utveckling än de motsva»
rande försöken i Sverige. Uppsvinget i Tyskland knöt sig till tre
stora områden: elektricitetsindustrien, järnindustrien och den kemi»
ska industrien. Siemens &. Halske grundades år 1845 såsom en fab»
rik för telegrafmateriel. Uppsvinget inom järnindustrien berodde
närmast på uppkomsten af Thomasförfarandet, som möjliggjorde
användning af de fosforhaltiga järnmalmerna; den kemiska industrien
rörde sig med framställningen af färgämnen, men fick först i slutet
af 1860»talet sitt stora uppsving genom uppfinningen att ersätta
indigo med konstgjordt alizarin (1868 Gräbe, Liebermann). Tysk»
lands industriella utveckling kom alltså i full blomstring långt före
Sveriges och öfver hufvud taget kan man säga, att Sveriges industri
under hela tiden för A. O. Wallenbergs offentliga verksamhet icke
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
