Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i allmänna tidningarna af bolagets ingående, ändamål och dermed skeende förans
dringar samt bolagsmännens ansvarighet, en for alla och alla för en, tillika med
hvad som särskildt vore eller blefve i afseende på invisningars utställande af en<
skilde eller bolag föreskrifver äfven skulle lända till efterrättelse för diskonterna.
Slutligen ansågo utskotten, att vid hvarje lämnadt tillstånd till in»
rättande af privata diskonter eller banker borde fogas den uttryck»
liga förklaringen, att samma inrättningar, hvarken då eller framdeles,
skulle kunna påräkna något understöd af allmänna medel, samt att
under ingen förevändning staten skulle kunna blifva i deras förvalt»
ning mera än i andra enskilda företag inblandad, eller på något
sätt komma att bidraga till deras upprätthållande eller utredning.
Jag har ansett mig böra något utförligt sysselsätta mig med dessa de
förenade utskottens uttalanden, då de utgöra själfva utgångspunkten
för den blifvande utvecklingen af bankväsendet i Sverige. Som man
finner, har den solidariska ansvarigheten mellan delägarna i bank»
företag här blifvit fastställd och skulle också med ett enda undan»
tag — Ostgöta Privatbank — komma att tillämpas vid alla kom»
mande oktrojer, ända till år 1863, då Skandinaviska Kreditaktiebo»
laget bildades och därmed en ny banktyp — aktiebolagsbanken —
infördes i vårt land. Däremot talas i det anförda förslaget ingen»
ting om någon sedelutgifningsrätt; den uppkom, som vi strax skola
se, utan att något ingripande behöfde göras genom ny lagstiftning.
Förslaget blef emellertid af alla fyra stånden bifallet och öfver»
lämnades till K. M:t med en skrifvelse af den 29 nov. 1823.
I öfverensstämmelse med hvad Rikets Ständer sålunda föreslagit
blef kungörelse angående inrättandet af enskilda banker eller dis»
konter den 14 januari 1824 af K. M:t utfärdad och gällde sedan
med få ändringar och tillägg ända till år 1864. Till att börja med
hade denna nya kungörelse icke åsyftad verkan. Det var först
sedan lagen angående myntbestämmelsen af den 1 maj 1830 gifvit
stadga åt landets myntväsende, som enskilda vågade begagna sig af
tillåtelsen att bilda banker. De båda första banker, som uppstodo,
voro Skånska Privatbanken i Ystad, som erhöll oktroj den 14 okt. 1830
med en stiftelsefond af 100,000 riksdaler specie. I dess oktroj finnes
intet nämndt om sedelutgifning. Den 17 nov. 1832 följde Verm»
lands Provincialbanks oktroj. Dimensionerna voro här litet mera
storslagna. Stiftelsefonden skulle utgöra 500,000 riksdaler banko.
En femtedel af fonden skulle kontant inbetalas. Det öfriga skulle
först successivt indrifvas, men därjämte skulle lottägarna för -/3 af
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
