- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
57

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bankers lotter). Sedelutgifning skulle få äga rum till ett belopp,
som motsvarades af 1) behållningen i den enskilda bankens egna
kassor af rikets gångbara mynt i silfver och sedlar, 2) återstoden af
deposition i Rikets Ständers bank samt 3) odisponerade tillgångar
i guld och silfver och hypotek af samma beskaffenhet som de papper,
hvilka motsvarade grundfonden.

Här torde några ord rörande grundfonden vara på sin plats.
Denna motsvarade det af lottägarna inbetalade kapitalet och kunde
bestå af pengar, af för dessa pengar förvärfvade papper eller af
de säkerhetshandlingar, som lottägarna fingo ställa för blifvande
inbetalningar. Enligt det förslag, som det nu är fråga om, skulle
solidarisk bank ej få träda i verksamhet, förr än delägarna i så»
dana säkerheter, som finge till grundfond användas, tillskjutit ett
belopp, som motsvarade minst en fjärdedel af hela teckningssumman.
Alla hithörande handlingar skulle pröfvas och godkännas af såväl
bolaget som Konungens befallningshafvande och sedermera sättas i
säkert förvar i taka händer eller kassakista med tvenne lås, hvartill
Konungens befallningshafvande skulle förvara den ena nyckeln och
bankdirektionen den andra. Det var denna del af grundfonden,
som banken således själf icke disponerade, som skulle utgöra den
förnämsta säkerheten, så att säga grundvalen för sedelutgifningen.

Enligt det förslag, vi nu behandla, skulle också något liknande
äga rum med banker utan sedelutgifningsrätt, d. v. s. med aktie»
banker, som skulle deponera hypotek, motsvarande 1/i af aktie»
kapitalet, hvilken tillgång således alldeles skulle undandragas bola»
gets rörelse och endast tjänstgöra som ett slags tyst reserv.

En mycket egendomlig bestämmelse ingår i detta förslag rörande
upplåningen. Det föreskrifves nämligen, att upplåning, vare sig i
form af deposition, försträckning eller kreditiv, ej finge af enskild
bank företagas till ett belopp, som öfverstege hälften af hvad å teck»
nad eller inbetald grundfond funnes uti banken innestående. Före»
skriften är dunkel, och det visar sig äfven, att ledningarna för den
tidens banker ställt sig mycket tveksamma. Sålunda finner man i
en historik öfver verksamheten vid Östergötlands Enskilda Bank
under denna tid1 bl. a. en del uttalanden angående tolkningen. Ett
i oktrojen af K. M:t gjordt tillägg, heter det, förbjöd direktionen
att för bankens räkning upplåna medel under hvilken form det vara

1 Festskriften: K. Beckman, Östergötlands Enskilda Bank, Linköpings I.itogra»
fiska Aktiebolag, Linköping 1912, sid. 49.

5. A. O. Wallenberg.

57

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free