- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
67

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skilda Banks bolagsordning. Bestämmelsen inflöt sedan oförändrad
i 1864 års k. kungörelse och blef därigenom lag.

Allt hvad de sammansatta utskotten sålunda föreslagit godkändes
af Rikets Ständer, dels genom sammanstämmande beslut af tre stånd,
dels efter votering i förstärkt utskott. K. M:t öfverlämnade stän»
dernas förslag till en år 1858 tillsatt finanskommitté, som däröfver afgaf
ett vidlyftigt utlåtande och däri verkställde åtskilliga ändringar. Leda*
möterna i denna kommitté voro friherre W. F. Tersmeden, ordförande,
riksarkivarien J. J. Nordström, hvilken, såsom vi förut berättat, tro»
ligen tillsammans med A. O. Wallenberg författat eller inspirerat
större delen af utskottsbetänkandet, landshöfdingen N. A. G:son
Bennich, grosshandlaren G. Lallerstedt, kaptenen C. A. Männer»
skantz och grosshandlaren S. Warburg.

Kommittén strök begränsningen för enskild banks grundfond och
framhöll, att bankernas försummelse att uppdrifva inlåningen torde
bero af andra orsaker än grundfondens storlek.

Kommittén hade — enligt en privat uppgift också på förslag af A.
O. Wallenberg — upptagit aktier bland de papper, som kunde mot»
svara grundfonden, men detta tillägg ströks af utskotten, som i stället
insatte, att minst en tredjedel skulle bestå af lätt säljbara obligationer.
Sedelutgifningsrätten begränsades till grundfondens hela belopp och
därutöfver i mån af beviljade och lyftade kassakreditiv till högst 50 %
af grundfonden, så vidt krediten beviljats mot sådana säkerheter, hvilka
kunde såsom grundfondssäkerheter godkännas, hvaremot bankernas
riksmyntkassa icke skulle få läggas till grund för sedelutgifning.

Detta finanskommitténs förslag, som afgafs år 1860, föranledde emel»
lertid icke någon framställning från K. M:t till Rikets Ständer, men
vid riksdagen 1862—63 blef detsamma genom motion af ordföranden
i kommittén, friherre Tersmeden, underställdt riksdagens pröfning.

Kommittébetänkandet var synnerligen vidlyftigt; bland annat om»
fattade det ett förslag till upprättande af en Sveriges Bank, i hvil»
ken Rikets Ständers bank skulle inneha halfva aktiekapitalet och
enskilda personer andra hälften. Denna bank skulle vara sedelut»
gifvande och öfvertaga större delen af Rikets Ständers banks funk»
tioner såsom en centralbank. Häraf blef emellertid intet och frågan
om Riksbankens omorganisation förföll i sammanhang därmed.

På samma sätt som 1856—58 års riksdag hade finanskommittén i en
lag sammanfört de bestämmelser, som skulle gälla såväl för bankbolag
med rätt att utgifva egna sedlar som för bankbolag utan sådan rätt.

67

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free