Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af hvilka den viktigaste var, att minimibeloppet för en sådan banks
grundfond nedsattes från 2 till 1 milj. riksdaler riksmynt. Men det
kom icke längre. Det lades af K. M:t å sido och inga bestäm»
melser om bank med begränsad ansvarighet inrycktes i den blif»
vande k. förordningen. Det gjordes i stället gällande, att hvarje
bank, som ville undgå solidarisk ansvarighet, måste söka K. M:ts
godkännande såsom aktiebolag, och det ankom därvid på K. M:t
att pröfva, huruvida utöfver de allmänna föreskrifterna i aktiebolags»
lagen erfordrades några särskilda bestämmelser.
Som bekant lämnades, ehuru sålunda ingen lag kom till stånd,
år 1863 af dåvarande finansministern friherre J. A. Gripenstedt
oktroj åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget, vårt första större bank»
aktiebolag, under omständigheter, hvarmed vi längre fram få till»
falle närmare sysselsätta oss. Det af riksdagen fattade beslutet
låg till grund för en k. kungörelse af den 20 maj 1864, men denna
inskränkte sig till de bestämmelser, som rörde bank med solidarisk
ansvarighet. En del föreskrifter af civillags natur hade också uteslu»
tits; man ville nämligen icke hafva andra stadganden än sådana, som
kunde anses tillhöra den K. M:t förbehållna ekonomiska lagstiftningen
och kunde meddelas i administrativ väg. Men i det stora hela är
den nya kungörelsen öfverensstämmande med det af riksdagen an»
tagna förslaget. Uti ingressen upphäfdes kungörelsen af den 14
januari 1824, som alltså ända till dess bildat hufvudakten i den
svenska banklagstiftningen.
Säkert har A. O. Wallenberg haft stora förtjänster om att denna
första någorlunda fullständiga banklag kom till stånd och han har
själf, sannolikt med allt skäl, framhållit det som en lycklig händelse,
att det skedde vid 1862—63 års riksdag. Vid 1865 års riksdag tog re»
presentationsfrågan hela uppmärksamheten i anspråk och med det ökade
landtmannainflytandet under de första åren af det nya representations»
sättet hade reformkrafvet lätt nog kunnat komma att rinna ut i sanden.
Vi äro emellertid nu inne i en annan period af det svenska bank»
väsendets historia. De första sju åren hade redan passerat efter
grundandet af Stockholms Enskilda Bank, som inleder den nya epo»
ken. Hittills hade det gällt att få fram en för Sverige lämplig typ
för privata banker. Denna var nu funnen och utvecklingen kom»
mer in i en ny fas. Den kommande tiden karakteriseras när»
mast af de privata bankernas kamp mot Riksbankens otidsenliga
skötsel och organisation samt af sträfvandena att söka omskapa
69
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
