- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
73

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skap och äro såsom bagarboden tillgängliga för hvar man, kunna
de icke gagna.»

Det är betonandet af upplåningsrörelsens betydelse, som här fram»
träder och som gaf Wallenberg idén till den organisation af in»
låningsräkningarna, som på bankväsendets område skulle utgöra
hans viktigaste reform. Härmed vilja vi emellertid icke säga, att
han fått idén från bröderna Péreire lika litet som från Skottland.
Det var en idé, som låg i tiden och som Wallenberg fullt själf»
ständigt och före alla andra systematiskt utnyttjade.

Denna idé var för öfrigt den enda beröringspunkt han hade
med bröderna Péreire och deras riktning, som han fullt medvetet
alltid på det bestämdaste tog afstånd ifrån. Olikheten framträder
redan då man ser, huru dessa idéer i Frankrike omsattes i praktiken.
Just den idén som för Wallenberg var den ledande, nämligen upp»
samlandet af kapitalet, hade man icke kunnat realisera i det första
stora försöket, som gjordes med Crédit mobilier. Denna bank
mottog nämligen icke pengar på deposition. Crédit mobilier fick
för öfrigt endast ringa inflytande på utvecklingen i Frankrike, men
större i andra länder, framförallt i Tyskland.

Depositionsbanker som närmade sig den Wallenbergska typen
uppstodo också i Frankrike, men först i slutet på 1850» och början
af 1860»talet; de viktigaste bland dessa äro Société Générale pour
favoriser le développement du commerce et de 1’industrie en France,
hvilken trots namnet närmast organiserades som en affärsbank efter
engelskt mönster, samt framförallt Crédit Lyonnais, bildad 1863 i Lyon.

Tyskland illustrerar bättre än något annat land famlandet ända
till på 1850»talet. Det fanns sedelutgifvande banker och icke sedelut»
gifvande banker, men sedelutgifningens oumbärlighet för att rörelsen
skulle vara lönande betraktades länge nästan såsom ett axiom. Det
må också framhållas att den viktigaste rörelsen liksom i de flesta
öfriga länder ännu i århundradets midt låg i händerna på bankir»
firmor. Bland nybildade banker må nämnas Bayrische Hypothek» und
Wechselbank 1835 och Leipziger Bank 1839, men den egentliga ny»
daningen började först efter 1846, ehuru de banker, som därefter
under de närmast följande åren bildades, ej fingo något större in»
flytande på landets ekonomiska utveckling. Detta blef först förbehål»
let några långt senare grundade, icke sedelutgifvande penninginstitut.

År 1851 bildade i Berlin David Hansemann ett slags rent kooperativ
diskontoförening under namn af Direction der Diskontogesellschaft,

6 A. O. ITjllenbrrg.

73

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free