Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deras existens för att kunna öfverflytta hela sedelutgifningen på
Riksbanken eller någon annan ny institution, i hvilken staten skulle
ingå som delägare, utkastade Wallenberg planen till grundandet af
en filialbank i Stockholm. Tillsammans med N. M. Höglund och
C. D. Jederiiolm lyckades han efter åtskilligt knog — han uppger
själf att han därpå använde nio månader — få ihop det nödiga
kapitalet. Men ansökan hos K. M:t om oktroj afslogs af dåvarande
finansministern friherre C. O. Palmstierna, som ansåg, »att i när»
heten af Riksbanken ingen annan bankinrättning var behöflig».
I början af 1850»talet hade också de franska Crédit mobilier»idéerna
börjat diskuteras i Stockholm och en plan framkom att omsätta
dem i ett stort bankföretag. Det tecknade kapitalet skulle uppgå
till den för dåvarande svenska förhållanden ofantliga summan af
18 milj. riksdaler. Till ledande personer i det projekterade bolaget
voro designerade hrr Holm, Johns och Kleman. Det tyckes ha
varit meningen att banken skulle ha kontor också i London och att
engelskt kapital skulle anlitas i den mån det svenska ej stode till
buds. Banken skulle bli ett aktiebolag, d. v. s. utan solidarisk an»
svårighet och utan sedelutgifningsrätt. Wallenberg motarbetade
emellertid, såsom han själf berättar, detta företag, som han kanske
icke utan skäl fruktade kunde komma under öfvervägande utländskt
inflytande. Regeringen, som flera gånger hade frågan om oktroj
under öfvervägande, afslog den slutligen, efter hvad Wallenberg
uppger närmast med anledning af statsråden Wallensteens och
Gripenstedts allvarliga betänkligheter. Äfven andra bankplaner
torde vid denna tid ha varit uppe i hufvudstaden, men det stannade
vid projekterna.
Innan Wallenberg grundade Stockholms Enskilda Bank hade han
emellertid medverkat vid stiftandet af två förut omnämnda filial»
banker i landsorten, nämligen i Sundsvall och Hudiksvall. I Sunds»
vall var han t. o. m. det första året bankens ledare, och kom där,
såsom han själf säger, i tillfälle att tillämpa sina åsikter om ban»
kernas skyldighet att underlätta likvider. Det förtroende, han där»
igenom vann, ansåg han ha bidragit till den lätthet, hvarmed han
året därpå lyckades åvägabringa teckning till en solidarisk bank i
Stockholm.
Bolagsreglerna för filialbanken i Sundsvall ha sitt intresse. De
äro otvifvelaktigt författade af Wallenberg och afvika redan i ett
och annat från det då för tiden brukliga. Man kan redan däri spåra,
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
