Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hufvuduppgift att underlätta likvider och att uppsamla det lediga
kapitalet. Han antyder också det för underlättandet af likvider inom
landet så viktiga införandet af postremissväxeln, en uppfinning af
Wallenberg som icke hade något motstycke i något annat land.
Hvad denna märkliga uppfinning innebar, får jag emellertid nedan
återkomma till. Jag skall först söka visa, hur A. O. Wallenberg
organiserade sin banks upplåningsrörelse, som i högst viktiga hänse»
enden skulle skilja sig från de skotska bankernas. Denna organisa»
tion är också den en uppfinning, som blef ännu viktigare för det
svenska bankväsendets senare utveckling än postremissväxeln.
Vi ha sett huru outvecklad bankens inlåningsrörelse var före A.
O. Wallenberg. »I de sedelutgifvande bankernas bolagsregler»,
skrifver Frölander i sin förut omnämnda bankmonografi, »förefun»
nos egendomliga, mycket varierande och rörelsen försvårande be»
stämmelser, med afseende å hvilka det stundom är svårt att förstå,
hvilka motiv som förestafvat dem.»
Som exempel anför han:
Depositionsbevis må ej löpa med högre ränta än 3 %.
Depositionsbevis äro betalbara 14 dagar efter uppsägning.
Upp» och afskrifningsräkning må ej öppnas, utan att minst 1,000 rdr insättas
(750 eller 400 rdr i vissa reglementen). Insättning och uttagning få ej understiga
100 rdr (150 rdr, 50 rdr, 30 rdr) samt måste ske i jämna tiotal.
Räntan à lån skall utgöra 3/s % ’ månaden men kan höjas till 5 % pro anno
om vinsten å kapitalet för förflutna bolagsåret ej uppgått till 5 %.
Många andra exempel kunde anföras och det må särskildt påpe»
kas, att bankerna ännu i början af 1850»talet visst icke alltid betalade
ränta å insatta medel. Beträffande filialbankernas upplåningsrörelse
skrifver riksarkivarien J. J. Nordström1, att »upp» och afskrifnings»
räkning utan ränta öppnas för summor insatta för att åter på en gång
eller i större poster lyftas och mot ränta efter omständigheterna, då
uttagning betingas i mindre poster». Hade man insatt pengar i en
bank, kunde man riskera att när som helst få dem uppsagda från
bankens sida med en frist af ofta ej mer än 14 dagar, då den icke
längre ansåg sig ha någon lönande användning för dem.
Redan från början af sin verksamhet fastslog Enskilda Bankens
direktion nya villkor för inlåningsrörelsen:
Depositionsräntan för tre månaders uppsägning sattes till 5 f0.
Ä upp* och afskrifning godtgjordes 3 %, om räntan räknades från dag till dag,
men 4 % om räntan räknades på minimibalansen för hvarje månad och räknings*
1 Credit» och Bankväsendet, sid. 259.
SI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
