- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
87

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varubelåning, blef det gifvetvis svårare att erhålla lån mot pant af
den förra kategorien af säkerheter. Inom finanspolitiken trängde
emellertid den tanken igenom såsom riktig, att depositionsbankerna
icke borde fastlåsa sina tillgångar i långa lån. En följd däraf blef,
att t. ex. jordbruket fick att kämpa med ökade svårigheter. I det
af särskilda kommitterade — bland dem riksarkivarien J. J. Nord»
ström — utarbetade betänkandet angående förändrad organisation
af hypoteksinrättningarna i riket heter det också:1 »Hvad som
icke minst hämmat jordbrukets framsteg har varit saknaden af
ändamålsenliga, för jordägarnas behof lämpade kreditinrättningar».
Man måste betänka, att det var just vid denna tidpunkt, som
jordbrukstekniken slog in på nya banor och man började ersätta
den lefvande arbetskraften i viss mån med förbättrade åkerbruks»
redskap och åkerbruksmaskiner, t. ex. tröskverk. Men
anskaffning af dylika maskiner kräfde kapital. Frånsedt landshypoteks»
föreningarna, som själfva fingo sköta sin upplåning, var ända till
år 1861 Rikets Ständers bank den enda hypoteksinrättningen för
jordegendom.

Men nyssnämnda år bildades Allmänna Hypoteksbanken, som
öfvertog alla Riksbankens fordringar mot fastighetsinteckningar på
landet och hädanefter blef den förnämsta långifvaren till de sär»
skilda hypoteksföreningarna. Samma år inrättades i analogi därmed
en Allmän Hypotekskassa för Sveriges städer, som på samma sätt
ombesörjde upplåning åt hypoteksföreningarna mellan fastighets»
ägarna i rikets städer och köpingar.2 Det var också i naturlig an»
slutning därtill som A. O. Wallenberg år 1861 tillsammans med
sin blifvande antagonist A. W. Dufwa stiftade Stockholms Hypo»
tekskassa.

Men hvarken jordbrukarna eller städernas fastighetsägare ville här»
med gifva sig till freds. Bankernas växande inlåningsräkningar
visade, att det fanns kapital i landet, och hvarför, frågade man sig,
skulle icke detta också komma fastighetsägarna till godo? I riks»
dagen agiterade bönderna och år 1867 tillsattes ett särskildt utskott
för att undersöka möjligheten af att genom ny banklagstiftning
finansiellt stödja jordbruket. Detta utskott hade, utan att närmare
känna det, förälskat sig i det skotska bankväsendet, som det inbil»

1 Stockholm, Hörbergska boktryckeriet 1860, sid. 5.

3 Samtidigt upplöstes den på lS30-talet bildade Bruksägarnas Hypotekskassa,
som haft till uppgift att bereda lan mot inteckning i bruksegendom.

87

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free