- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
93

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SJÄTTE KAPITLET

KRISEN 1857. - OBLIGATIONSHANDEL OCH STATS»
LÄN. - KRIGET 1870. - KURSVINSTER Å FRANSKA
RENTES. - DEN DAGLIGA KASSAPOLITIKEN. - AR»
BITRAGEAFFARER. - DE LYCKLIGA RESULTATEN
UNDER 1870=TALET. - PERSONLIGA KONTROVERSER.
- SCHISMEN 1871. - EKONOMISK JOURNALISTIK OCH
JOURNALISTISKA MISSGREPP. - SOM ARBETSCHEF.

AG har i det föregående skisserat A. O. Wallenbergs
program för Stockholms Enskilda Bank. Det må nu
också konstateras, att banken under de första åren
trots krisen 1857 hade att uppvisa goda bokslut.1
Med bankrörelsens växande omfattning följde ökadt
behof af lokalutrymme. Ursprungligen hade banken på fem år
förhyrt lokal i posthuset vid Lilla Nygatan. Men där blef snart
för trångt, och i maj 1860 inköpte styrelsen en fastighet mellan
Stora och Lilla Nygatorna, samt mellan dåvarande Joachim Bryggares»
gränd och Lejonstedtsgränden, utgörande hela kvarteret Pan, hvilket
köp konfirmerades af extra bolagsstämma den 15 oktober samma
år. Det nya bankhuset invigdes i juni 1863 och var för sin tid
särdeles präktigt, ehuru, såsom det blifvit anmärkt, A. O. Wallén»
bergs anspråkslöshet i personlig bekvämlighet gjorde att utrymmet
för direktionen tillmättes mycket knappt. Styrelsen, verkst. direktören
och kassadirektören fingo blott ett enda rum tillsammans. De,
som på den tiden sökte ett enskildt samtal med bankens ledare,
kunna också erinra sig, att han antingen förde dem till en fönster»
smyg ute i stora banksalen eller till ett litet mörkt, åt gården
vettande rum, som snart fick vedernamnet »svarta kammaren».

Vi ha i det föregående kapitlet sett, på hvilket storartadt sätt

1 För de ekonomiska och statistiska detaljerna se Th. Frölander, Stockholms
Enskilda Bank 1856—1906, Centraltryckeriet, Stockholm 1907.

T

93

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free