- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
100

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver bankens ställning, och deras brefväxling rör sig ofta om
de dagliga kassabekymren. Dessa härledde sig närmast från de
mycket ojämna kassaanspråk, som ställdes på banken från det af»
sevärda antal landsortsbanker, för hvilka Stockholms Enskilda Hank
på den tiden fungerade som ombud och som ägde rätt att a
vista förfoga ej blott öfver egna tillgodohafvanden utan också
öfver betydande belopp därjämte. Det hände icke sällan att de
landsortsbanker, som hade räkning i Stockholms Enskilda Bank,
kunde disponera flera miljoner kr. utan föregående avi, men lika
ofta inträffade det att endast några få dagar efteråt remissor in»
kommo, som fyllde bristen. Dessa kassaförskjutningar skulle ba»
lanseras och det var icke då som nu, att banken, när den behöfde
pengar, skickade upp en bunt växlar till Riksbanken för att rediskon»
tera dem; tvärtom, någon rediskontering kom icke i fråga, och när
den egna sedelutgifningsrätten icke längre räckte, fick man tillgripa
andra utvägar. Närmast var det två sätt som användes. Antingen
betjänade man sig af belåning i någon af statens kassor, vanligen
Riksgäldskontoret, af statsobligationer och därmed jämförliga pap»
per eller också sålde man utländska tillgodohafvanden. Hade man
icke några sådana disponibla, fick man använda utländsk lånekre»
dit i en eller annan form för att skaffa sig dem. Härvidlag är
att märka, att under normala förhållanden arten af vårt lands ex»
port, då liksom nu, medförde att det på våren alltid brukade vara
brist på utländsk valuta, som gjorde sig alltmera kännbar, till dess
sjöfarten på Norrland öppnades, då det motsatta förhållandet så små»
ningom inträdde för att i juli och augusti vanligen förbytas i rikare
tillgång. Det är gifvet att det med hänsyn därtill kan anses fullt
berättigadt att låna upp utländska penningar på våren, då kursen
står högt, för att betala igen dem på sommaren då kursen är låg.

Det var också det, som A. O. Wallenberg lät Stockholms En»
skilda Bank göra redan under bankens första skede.

Så heter det t. ex. i protokollet för den 4 januari 1858, att drag»
ning på utländska hus borde göras ej blott för kassaförstärkning
utan också då det till följd af kursförhållandena kunde vara nyttigt.
Det framgår alltså häraf, att A. O. Wallenberg dref utländsk upp»
låning dels på kort tid för att kunna hålla tillräcklig kassa särskildt
vid sådana tider af året, då resurserna hemma voro knappa, dels
också såsom ren arbitrageaffär i större eller mindre omfattning.

De utländska tillgodohafvandena förvandlades sedan till växlar och

100

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free