- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
114

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som fick öfvertaga hela bördan. Det blef en mycket dålig affär,
som med svårighet släpade sig fram under A. O. Wallenbergs tid
för att sedermera år 1891 underkastas en mödosam rekonstruktion.

En ännu tyngre affär skulle banken få på sina skuldror genom den
afveckling, som under 1878 års kris skulle drabba de stora Petréska
bruksegendomarna, »Hofors G. Hammarby Bruksägare». Vi ha i det
föregående sett, att A. O. Wallenberg mycket sällan direkt velat
intressera sig ekonomiskt i industriella företag eller bruksrörelse.
Att han gjorde det i ett enstaka fall såsom Atlas bevisar ingenting.
Snarare skulle man kunna tro, att detta isolerade försök verkat
afskräckande, dà det endast beredde honom bekymmer. I hvarje
fall skulle det ha varit mer än underligt om A. O. Wallenberg i
slutet af sjuttitalet, alltså vid öfver 60 års ålder, plötsligt skulle ha fått
ett obetvingligt begär att kasta sig in på ett alldeles nytt verksamhets»
fält, bruksrörelse, som han tidigare aldrig haft något intresse för och
för hvilket han säkerligen icke heller hade någon djupare förståelse.
Redan på dessa grunder är det psykologiskt fullkomligt osannolikt,
att A. O. Wallenberg skulle ha haft den ringaste lust att personligen
eller för bankens räkning bli ägare, helt eller delvis, till de Petréska
bruksegendomarna. Man kan tvärtom med största sannolikhet på»
stå, att dessa affärer, i den mån det var nödvändigt, blefvo honom
påtvingade. Och jag vågar till och med tro, att det var den obe»
hagligaste motgång, som på det ekonomiska området drabbade honom
under hela hans lif. Icke heller var det honom angenämt att till
sist nödgas tillgripa konkursförfarandet, som öfverhufvudtaget var
honom motbjudande.

Under många år sträfvade han efter att få administration erkänd
såsom laglig afvecklingsform, och själf hade han med stora uppoff»
ringar af tid, pengar och arbetskraft i andra fall såsom t. ex. i
fråga om utredningen af den samma år stoppade firman N. M. Hög»
lund lyckats få en administrativ afveckling med därefter följande
rekonstruktion till stånd. Alldenstund afvecklingen af de Petréska
affärerna flera gånger blifvit utförligt berättad och senast af Th. Frö»
länder, torde jag för detaljerna kunna hänvisa dit1 och vill här en»
däst fästa mig vid några hufvuddata samt de synpunkter, som
beröra A. O. Wallenberg personligen.2

1 Stockholms Enskilda Bank 1856-1906, sid. 53 och följ.

* Se angående A. O. Wallenbergs egen uppfattning af förloppet Bilaga V, sid.
255 o. följ.

114

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free