- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
121

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att en insättare kunde inneha 20 till 30 bevis, samtliga kanske å
100 kr. stycket. Summan af dessa bevis sammanslogos nu på ett
bevis, och däraf uppstod det minskade antalet bevis, hvilket således
alldeles icke var liktydigt med någon flykt från banken af de små
insättarna.

Det är emellertid gifvet, att också de andra bankerna svårt utsattes
för krisens verkningar. Samtliga privatbankers på lagsökning eller kon»
kursutredning beroende fordringar uppgingo den 30 september 1879
till omkring 5,300,000 kr., och Riksbanken hade vid samma tid på in»
drifning beroende fordringar till ett belopp af 2,379,000 kr. samt vid
årets slut 3,380,000 kr. Dåvarande finansministern Hans Forssell, äfven
han mycket afvogt sinnad mot A. O. Wallenberg, var en principiell
anhängare af »non»interventionsprincipen». Men hans motstånd blef
brutet och han fann sig till sist föranlåten att söka ingripa. Hans
plan gick ut på att bilda en järnvägshypotekskassa, till hvilken
staten såsom garantifond skulle lämna några milj. kr. i statsobliga»
tioner. I denna kassa skulle de enskilda bankerna ingå som del»
ägare och erhålla lån mot järnvägsobligationer utaf medel, som kassan
skulle förskaffa sig genom upplåning. Men planen rönte ingen
sympati från bankernas sida utan förföll. Något senare skulle den
dock återkomma såsom k. proposition vid riksdagen, ehuru i en
betydligt modifierad form.

Riksdagens beslut blef, att det skulle upprättas en järnvägshypo»
teksfond å 23 milj. kr., hvartill staten skulle upplåna medel och ur
hvilken allmänna inrättningar, banker och kreditanstalter skulle kunna
erhålla lån på viss tid, dock ej längre än till slutet af år 1893, mot
pant af obligationer och skuldsedlar, utfärdade af svenska järnvägs»
bolag, som före utgången af 1878 undfått koncession. På grund
af vid samma riksdag väckta enskilda motioner beslöts ytterligare,
dels att staten från Hallsberg—Motala—Mjölby Järnvägsaktiebolag,
som försatts i konkurs, inköpte dess järnväg, dels att till Sågverks»
ägarnas Garantiförening öfverlämnades såsom reservfond 3 miljö
ner kronor i statsobligationer. Genom dessa åtgärder beredde stats»
myndigheterna en väsentlig lättnad för det betryckta affärslifvct.

Finansministern Hans Forssell hade emellertid genom detta statens
ingripande lidit ett principiellt nederlag och ville icke gärna ha
gjort det för intet, utan kom vid samma riksdag med en proposi»
tion om indragning af de enskilda bankernas femkronesedlar, hvilket
förslag han också lyckades genomdrifva. De enskilda bankerna hade

9. A. O. Wittenberg.

121

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free