- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
130

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lika litet då som vid 1870 års riksdag, vid hvilken A. O. Wallén»
berg förnyade sin motion, tillvinna sig hela riksdagens bifall.

Inom Stockholms Enskilda Bank genomförde A. O. Wallenberg
emellertid, oberoende af lagstiftningen, sin åsikt. På styrelsens för»
slag beslöto nämligen lottägarna i Enskilda Banken vid bolagsstäm»
mor 1869, att i bolagsordningen orden »eller Rikets Ständers banks
sedlar» skulle utgå, hvarigenom banken frivilligt åtog sig förplik»
telse att inlösa sina sedlar med mynt, när så påfordrades. I sam»
manhang härmed berättar Th. Frölander1 en rätt lustig episod:
»Insikten om nyttan», skrifver han, »af den ändring i bestämmel»
serna om sedelinlösen, som föreslagits af Wallenberg, hade små»
ningom trängt igenom, och från K. finansdepartementet utgick
till de enskilda bankerna ett den 15 november 1870 dagtecknadt
cirkulär med förfrågan, huruvida bankerna äfven under den löpande
oktrojtiden skulle vara villiga själfmant frånträda dem genom bo»
lagsreglerna tillförsäkrad rätt att inlösa sina sedlar med Riksban»
kens. Inom finansdepartementet måtte man icke ha gjort sig någon
brådska med expeditionen af detta ärende, ty när cirkuläret den 16
februari 1871 föredrogs inför Enskilda Bankens direktion, med»
delade verkställande direktören, att det först dagen förut kommit ban»
ken till handa. Bankstyrelsen kunde i svarsskrifvelsen till finans»
ministern åtnöja sig med att framhålla, att banken redan 1869 ge»
nom bolagsstämmobeslut själfmant frånträdt ifrågavarande rätt och
den 23 juli samma år erhållit K. M:ts sanktion på en motsvarande
ändring i bolagsordningen.»

De följande åren gingo i fråga om lagstiftningen tämligen spår»
löst förbi. Krigsåren 1870—71 voro heller icke ägnade för ekono»
misk lagstiftning. Men diskussionen om sedelutgifningen och fra»
gån om Riksbankens omvandling till centralbank fortsatte, eller, så»
som slagordet då hette, striden om »enbanks» eller mångbankssyste»
met». Ar 1873 väckte riksarkivarien Nordström en motion rörande
vissa detaljer beträffande sedelutgifningen,men fick afslag. Under 1874
kommo intressantare spörsmål i bankfrågan på dagordningen i sam»
manhang därmed att K. M:t då för riksdagen framlade ett förslag
till ändrad författning angående de enskilda bankerna.

Oktrojen skulle, hette det, icke längre vara tidsbegränsad; vidare
innehöll förslaget strängare bestämmelser i flera afseenden; så t. ex.
skulle förbudet att genom utdelning minska insatt grundfond utsträckas

1 Stockholms Enskilda Bank 1856—1906, Stockholm 1906, sid. 94.

130

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:50:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aowallenb/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free