- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
180

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stånd böra sökas. Med adelns representationsrätts upphörande var
också ståndsinstitutionen slut.»

Men om A. O. Wallenberg också var en varm vän och ifrig
förespråkare af representationsförändringen, af hvilken han i främsta
rummet hoppades en utvidgning af borgareståndets eller de borger»
liga elementens i samhället deltagande och betydelse i det politiska
lifvet, så insåg han dock det De Geerska förslagets brister. Reformen
skulle också snart efter dess genomförande bereda honom stor miss»
räkning. Landtmannapartiets framträdande med anspråk på att öfver»
taga den politiska makten var för honom liksom för så många an»
dra en fullständig och allt annat än behaglig öfverraskning, och
vi ha sett, huru oppositionen mot de enskilda bankernas sedel»
utgifningsrätt år efter år växte i Andra kammaren och där hade
sitt förnämsta stöd hos landtmännen. Det kom äfven till mången
hård dust mellan dem och A. O. Wallenberg både i denna och
andra frågor.

A. O. Wallenberg höll strängt på grundskatternas okränkbarhet,
såsom räntan på en i jordegendomen inneboende statens fordran, ett
sekelgammalt servitut, men ingalunda några »sekelgamla orättvisor».
Han ansåg grundskatterna nödvändiga för statsbehofvens fyllande;
»de kunde mildras och borde utbytas mot en tidsenligare, efter
egendomens verkliga värde svarande, likformig jordskatt, men icke
bortskänkas i utbyte mot något ökad vapenöfning, som vore alla
medborgares förpliktelse och äfven skulle af de icke jordägande
klasserna bäras, fastän af dem utan allt vederlag». Det var ju
gifvet, att han med sådana åsikter skulle komma på spänd fot med
landtmannapartiet, och med den stridbarhet, som utmärkte honom,
försummade han ej heller att utfinna medel och utvägar för bekämpan»
det eller åtminstone begränsandet af partiets makt och inflytande. Det
var i det syftet, som han vid 1878 års riksdag framlade förslag om
en af de märkligaste grundlagsändringar, med hvilka han under
det senare skedet af sin riksdagstid ofta sysslade, nämligen om
inskränkning af den gemensamma voteringen enligt § 65 riksdags»
ordningen. Han föreslog i denna den ändringen, att endast K.
M:ts förslag rörande statsutgifter, frågor om Riksbankens och Riks»
gäldskontorets styrelser samt bevillningen skulle kunna komma
under gemensam omröstning, men enskilda motioner i anslagsfrågor
blott anses såsom petitioner, hvilka skulle vara afslagna, om den
ena af kamrarna vägrade sitt bifall. Ar 1881 förnyade han motio»

180

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free