- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
197

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin ställning. Men Nisbeth var en hållningslös personlighet, hvars
förnämsta styrka låg i att uppfånga dagsopinionen och att skildra
mer eller mindre sensationella tilldragelser i pigga och lättlästa, ej
sällan mycket personligt hållna meddelanden. Värdet af en sådan
ackvisition under en period af korsande rykten och en uppjagad och
orolig opinion insågs snart af A. O. Wallenberg, och ett samarbete
mellan dem började, hvilket dock hufvudsakligen inskränkte sig till
kortare reklamer eller pikanta utfall bakom kulisserna. A. O.Wallen»
berg torde aldrig hafva betraktat den fiffige barberaren såsom något
groft artilleri till skydd för sin ställning, men det var ju alltid en fördel
att hafva hans rakknif riktad på motståndarna. A. O.Wallenberg kan
emellertid härvid icke frikännas från en viss oförsiktighet. Det gick till
en tid, men Nisbeth, som förde ett kostsamt bohemlif, behöfde
ständigt och mycket penningar, det blef s. k. handlån, förskott,
förskrifning på kommande prenumerationsmedel och slutligen rätte»
gång med förlikning, hvarvid å ena sidan utarbetades en räkning
på intagna ströbitar enligt annonspris och å andra sidan uppvisades
huru saldot mellan inkomst och uttag snarare utfölle till skuld för
Nisbeth än till något hans tillgodohafvande. Saken var i sig själf
en bagatell, men obehaglig för A. O.Wallenberg, då Nisbeth naturligt»
vis icke underlät att framställa sin sak såsom den intelligente tidnings»
skrifvarens gent emot den mäktige bankmannen med den pikanta
bakgrunden af en halft afslöjad anonymitet.

Under tiden 1879—82 använde A. O.Wallenberg understundom äf»
ven Svenska Tidningar, ett veckoblad, som hade stor spridning i lands»
orten bland småfolket och andra på grund af sitt ytterst billiga
prenumerationspris, sitt utvecklade kommissionärssystem samt åtskil»
liga extra lockelser och som utdelades gratis på alla offentliga stäl»
len i Stockholm. Där skref A. O.Wallenberg mest i bankfrågor och
afhandlade särskildt spörsmålet, huruvida insättare eller aktieägare
i banker böra företrädesvis genom lag skyddas.

Då Figaro var i nedgående, började en annan stockholmsk vecko»
tidning, Vikingen, 1883—85 genom sitt politiska uppträdande mot
Posseska ministären och landtmannapartiet taga en viss fart. Hvem
som först sökte den andre, A. O.Wallenberg eller Vikingens redaktör, är
ovisst, men här upprepades det under A. O.Wallenbergs publicistiska
verksamhet icke ovanliga fenomenet, att en tidningsutgifvare klap»
pade på bankmannens börs och, då dylika transaktioner icke läto
hänföra sig till bankpapper, emottog handlån mot vanlig revers på

197

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free