- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
202

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dem emellan, från skäggiga, fullvuxna män till små tultingar, och då
någon anmärkte den stora åldersskillnaden, svarade A. O. Wallenberg
skämtsamt: Tios mig kan minsta barnet aldrig gå’.» I lan var varmt
fästad vid dem alla, liksom äfven vid deras moder och styfmoder,
som var icke blott hans innerligt afhållna maka och den omtänk<
samma värdinnan i hans stora och gästfria hus utan äfven hans
förtrogna och medarbeterska i allt som intresserade honom. Det be»
rättas också särskildt bland de kvarlefvande af Enskilda Bankens
personal från A. O. Wallenbergs tid, huru han i allmänhet ej lade
svårigheter och obehag på sinnet eller på grund af sådana visade
sig nedslagen; men om detta någon gång hände så var det därför
att hans fru var sjuk eller blott befann sig mindre väl än vanligt.
När han sålunda en dag under den bekymmersamma tiden i slutet
af 1870»talet kom upp i banken med mycket mulen uppsyn och
förtroendemannen Lettström frågade, om något nytt bakslag inträffat,
svarade han: »Ja, frun har inte sofvit godt i natt!»

De ekonomiska motgångarna voro till för att öfvervinnas; och
dessutom bodde i botten af hans natur, såsom jag redan flera gån»
ger antydt, en oförbrännelig optimism icke utan en viss religiös färg»
läggning, men af det naivt egoistiska slaget. Det var liksom om
han i sitt innersta resonerade med vår Herre, eller med sig själf:
»Om jag nu gör den eller den goda gärningen, så bör en himmelsk
rättvisa nog belöna mig». Och i hans bref kan man läsa det mel»
lan raderna, i ofta återkommande uttryck sådana som: Om Gud vill,
är jag hemma då och då, eller om Gud vill går det bra, o. s. v.
Härom bär äfven hans devis »Oss väl och ingen illa!» ett tydligt
vittnesbörd.

Men det var denna kolartro som i förening med hans outtrött»
liga energi hjälpte honom öfver svårigheter, där andra skulle ha
tröttnat.

A. O. Wallenberg bebodde under större delen af 1860»talet en
våning vid Beridarebansgatan och förra hälften af följande decen»
nium en stor våning i huset n:o 66 Drottninggatan. Ar 1876 in»
köpte han det vackra, efter ritningar af Scholander uppförda s. k.
Barclayska huset vid Kungsträdgårdsgatan och inrättade där sitt
gästfria och med allehanda konstverk smyckade hem. På somrarna
bodde familjen dels på Sirishof, det vackra och vid Djurgårds»
brunnsviken belägna f. d. Cossva»torpet, till hvilket Wallenberg år
1866 erhöll besittningsrätten, och dels på den år 1875 förvärfvade

202

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:50:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/aowallenb/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free