- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
203

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

egendomen Malmvik å Lofön. Vid denna förtjusande egendom
blef Wallenberg så fästad, att han sökte och erhöll tillstånd att i
en gammal grafkulle där anordna sin familj egraf, och där har han
äfven själf fått sitt sista hviloläger.

Om förhållandena i det Wallenbergska hemmet, den närmaste
umgängeskretsen m. m. lämna några anteckningar af en bland hu*
sets söner rätt intressanta upplysningar. Vid sitt andra giftermål
införde A. O. Wallenberg sin fru i sin gamla vänkrets, den s. k.
Juntan, som turade om hos medlemmarna hvar 8:de eller 14:de dag.
Till sällskapet hörde landshöfding Stråles, brukspatron Stråles på
Rörstrand, dåvarande brukspatronen, sedermera hofmarskalken Reu»
tersvärd med fru, justitierådet Cramérs, professor Abelins, dåva»
rande underståthållaren, sedan landshöfding de Maré med fru och
generaldirektör Bennichs. Till den närmare umgängeskretsen räk»
nådes vidare W. Lindbergs på Södra Varfvet, familjerna Wikblad
och Arehn, med hvilka A. O. Wallenberg var släkt, pastor prima»
rius Fallenius med fru (bekanta från Linköping), samt en mängd
riksdagsmän och affärsmän. Bland gästerna märktes äfven talrika
medlemmar af diplomatiska kåren, och flera bland dem tillhörde
det intimare umgänget. Så var särskildt fallet med franske minis*
tern Fournier, hvilken innehade sändebudsposten i Stockholm i åtta
år, och med hans efterträdare grefve Gobineau, med italienske
ministern grefve de la Tour m. fi. Tidt och ofta gåfvos större bjud»
ningar eller fester. A. O. Wallenberg ansåg sig vara pliktig att represen*
tera, han var äfven road däraf, och i hans vackra, präktigt hållna
hem utöfvades vid sådana tillfällen storslagen gästfrihet. Men äfven
vid mindre tillställningar var det ej ovanligt att talrika gäster
infunno sig, och fru Wallenberg lät därför vanligen anordna mat
för tjugu personer mer än hon visste vara inbjudna. Ofta hände
det att familjefadern tog med sig hem till middagen personer från
riksdagen eller bekanta han mötte på gatan.

»Bland årliga fester — utom familjefesterna och de s. k. stora not»
varpen —■ må nämnas en såsom synnerligen karaktäristisk och så»
som bevis på hur A. O. Wallenberg visste förena det nyttiga med det
nöjsamma», skrifver Marcellus i sina hågkomster i »Ur nyare tidens
politiska skiften». »Detta var de s. k. banksamkvämen. Hvarje år på
senare tiden erhöllo Enskilda Bankens delägare bjudningskort till en
festlighet hos Wallenberg till någon af de närmaste dagarna före
bankens bolagsstämma. Begynnelsen af denna soaré, som alltid slu»

203

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free