Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
solen, när de hoppa upp i luften, men kunna ej hålla sig der öfver en ’/t
minut. Dock dessa äro cj rara. Roligare vore det att fi se deras förföljare delphi’
nerna. I dag kl. 12 middagen äro vi vid 16J 45’ n. s. 1., 58° 54’ v. longitud och
lärer komma högst obetydligt mera mot equatorn.
1B/lj. I’å förmiddagen vackert väder och god vind. Strax efter middagen
fingo vi en seglare i sigte hvilken Capitainc beslöt att preja, och styrde vi för»
dcnskull rätt på honom. Just som vi kommit hvarandra nog nära, kom ett så
förfärligt störtregn, att jag tror det Capitainc oaktadt allt bemödande cj fick nå»
got besked af honom. Det var en skonert och amerikanare till nation. Vi borde
redan haft landkänning, tror jag, efter uträkning, men sådant kan slå fel på några
grader longitud, om ej rorsmannen är uppmärksam. Skillnaden i vår räkning var
den att vi hade 60" 40’ v. long. och han 60° v. long.
13/lB- I dag hafva vi »Lussi», 11 dygn före jul, hvilken vi firade med att äta
en god middag samt dricka madeiravin. Nu hade Capitainc bättre tid än i går,
och var han af den godheten emot mig att relatera för mig om den vi prejade
i går. Det var, som jag förut har sagdt, en skonert amerikanare och en Horse»
Jockey eller hästhandlare, hvilken skulle gå med sina hästar antingen till Guade»
Ioupc eller Martinique. Han hade svarta till en del af sin besättning. Mot af»
tonen togo vi ned 7 läsegel samt storseglet, focken m. fi. emedan man hoppades
på landkänning, hvilket likväl slog fel den dagen.
,4/ia- Tidigt på morgonen fingo vi land i sigte, men voro ej aldeles säkra
på hvad det var för land, förrän omkring 7 glas på dagvakten, då vi fingo en
engelsman i sigte rätt akterut. Capitaine beslöt att preja honom och lade för»
denskull bi och snart seglade han i fatt oss, då vi af honom fingo veta, att det
var Deseada eller Desiderude. Sedan sågo vi Guadeloupe om babord samt om styr»
bord Antigua, Redondo, Montserrat och Nevis. Af alla dessa såg jag endast kontu»
rerna, undantagande Montserrat, hvilken jag såg på 1 svensk eller 7 engelska
mils afstånd, och som det var klart och vackert väder, så kunde jag tydligt ur»
skilja föremålen på den. Det är ett högt berg samt tvenne mindre fullklädda
med sockerrörsplantager och små boningsställen deremellan ön har ingen hamn
utan man måste lägga sig i lä om den i öppna sjön och hemta sin last med slu»
par. Efter pejling, hvilken Capitaine anstälde kl. 4 e. m., befunno vi oss i an»
seende till de kringliggande öarne sålunda:
Montserrat .............................. N. 7,. W. 7 minut
Guadeloupe ........................... S.O.T. O. 30 >
Antigua ................................ N. O.’/,. O. 35 »
Redondo................................. N. N. W. 40 »
Nevis .................................... N.W.tN. 60 »
Längre fram på aftonen voro vi på däck och drucko madeira och åto pudding,
till att lyckönska oss att hafva rigtigt inkommit i Caraibiska sjön.
15/l2• I Caraibiska sjön hafva vi likasom i Atlantiska ocean god vind, men
på morgonen några starka regnbyer. Den engelsman, vi i går sprakade med, var
ifrån London och skulle gå till Kingston på Jamaica och hade varit 39 dagar
till sjös. Det var föröfrigt ett rätt vackert skepp, koppradt högt öfver vatten»
gången och hette efter sin hemort. Äfven i dag följer han oss tätt på spåren.
16/i2- Äfven i dag försöker engelsmannen allt, men nu sjunger han på sista
versen; hvilken skam för en af Londons förnämsta Vestindiefarare att låta segla
216
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
