- Project Runeberg -  A. O. Wallenberg : En minnesteckning /
223

(1916) [MARC] Author: Helmer Key
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ena en gammal gråstensbygnad, hvilken man knapt kan se för mossbeväxta
ringmurar och med en vacker park eller trädgård af citron, appelsin, bananasträd
och dylika välsmakande frukter. Vidare bland publica byggnader må jag nämna
2ne börsar, af hvilka jag likväl blott besökte den ena, en stor superb sal prydd
af tvenne stora glaskronor och fyra ovärdeliga taflor. Den första föreställer
Washington i naturlig storlek, den andra Napoleon, då han anför sin armé på
stridsfältet, den tredje Napoleon såsom kejsare, prydd i mantel och krona, sit»
tände på sin tron, den fjerde Washingtons edikt till folket, då det blef republique.
Här läses alla tidningar och kurser. Ingen anständigt klädd och som uppför sig
anständigt är utestängd från detta samquäm. Vidare må nämnas Louisiana Sta*
tes Bank, ett stort hus af huggen tälgsten med vackra kolonner utanför. Väl fin*
nes här flere enskilda och allmänna bygnader, som förtjena anmärkas, men som
jag ej är någon resebeskrifvare, så anför jag hvad jag tycker och dermed punkt.
Efter jag nyss talte om börsar vill jag i samma rad nämna litet om New Orleans’
handel. Dess köpmän äro mest européer, engelsmän och holländare, och hvad
handeln beträffar, så påstår man att i New Orleans årligen uppgöras så många
affairer som i London; men låt oss till en början antaga hälften, så gör det lik*
väl rätt ansenligt. I New Orleans är till exempel ingenting ovanligt att en köp*
man uppgör en affair på en million balar bomull. Dess sjöfart är i följd af dess
handel mycket vidsträckt. Staden har många och vackra skepp, och i synnerhet
förtjenar att anmärkas en mängd paketskepp, som gå häremellan och New York,
hvilka öfverträffa all beskrifning i smak och snygghet. Likväl lärer det ej bära
sig synnerligen bra. Äfven finnes här en mängd steam båtar, af hvilka 10 bog*
sera skepp uppför och utför floden, och 40 eller 50 dylika stora som våra svenska
fregatter gå uppför floden till plantagerna efter bomull och tobak. Ett sådant
skrof lastar ända till 3,000 balar bomull, och ändå är det inredt för en stor
mängd passagerare, långt gentilare än våra svenska ångbåtar emellan Norrköping
och Stockholm. Äfven till lands nytjar man här ånga att skaffa sig fart med genom
en steam vagn, som går på en jernväg 9 engelska mil från staden och drager 6
à 7 vagnar fulla med passagerare. Äfven pressar man bomullen med ånga, hvil*
ket är en gruflig operation, då bomullen förvandlas till trädets fasthet och en så
pressad bal aldrig tager skada af regn eller väta. Men när jag talte om allmänna
bygnader, borde jag nämdt enskilda på samma gång. Likväl är det bättre sent
än aldrig. De äro almänt af sten bygda som våra 2 våningshus med balkonger.
Undre våningen är vid alla stora gator upptagen af butiker, kontor, shops af
alla slag, men den öfre till boningsrum. Här är allt enkelt och bequämt; endast
en matsal och en salong, från hvilken man kan gå ut på balkongen och vädra
sig. Kakelugnar brukas här ej utan spisel, sådan jag påminner mig hafva sedt i
salongen vid Adelsnäs; likväl må den jemföras med ganska få här. Den vack*
raste af det slaget, jag sedt här, är en i salongen hos Langficr, af porphyr, ett
ovanligt arbete. Gatorne äro här rätt gemena, ofta aldeles ofarbara, men på
alla gator äro på båda sidor superba trotoirer för fotgängare. Likväl börjar man
på flere ställen att stensätta gatorne, hvilket sker med orimlig kostnad, då man
besinnar att en läst gråsten här betalas med 6 spanska dalrar. Nu har jag intet
mer att anteckna om New Orleans, utan den som vill veta mer, kan antingen
sjelf fara dit och se eller ock fråga mig muntligen.

3/a. Var jag i land hos Langficr, i ett ärende till Capitaine, som dinerade der.

223

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:32 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aowallenb/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free