Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skulle hafva voterat för det metriska systemets antagande. Men di kom vid 1853
års riksdag en Kongl, proposition, hvaruti föreslogs införandet af decimalindel»
ningen i mått och vigt, men med bibehållande af gamla enheter, och detta förslag,
som onekligen underlättade öfvergången, fick såsom en halfmesyr många anhängare
vid riksdagen, och deribland en särdeles framstående vetenskapsman. Utskottet
afstyrkte metriska systemets införande, men tillstyrkte deremot decimalindelningens
antagande för mått och vigt.
Under den tid detta Utskotts betänkande var i riksdagsmännens händer till
begrundande för frågans afgörande, uppstod hos mig en förfärlig tvekan, huruvida
jag, under förhoppning att metriska systemet vid annan riksdag skulle komma
att antagas, borde arbeta för afslag på hvad Utskottet tillstyrkt. Många voro de
riksdagsmän, som rent ut förklarade sig villiga, att för den gången afstå allt.
sammans. Jag vågar påstå att afslag kunnat af mig åstadkommas, och i detta
påstående ligger ingen förmätenhet, ty hvar och en med riksdagsförhandlingar
aldrig så litet förtrolig vet nog, huru små krafter, som behöfvas, för att hindra
en förändring, i jämförelse med de stora häftyg, som erfordras för att framdrifva en
reform. Jag vågade icke taga på mitt ansvar att till en kommande tid undan»
skjuta frågan, i den förhoppning att framdeles ernå en ändamålsenligare lösning.
Till Utskottets betänkande fogade jag såsom reservation mitt förslag om metriska
systemets antagande, och jag bad mina vänner, antingen votera för detta eller antaga
den Kongl, propositionen, men icke låta frågan helt och hållet förfalla. Den
Kongl, propositionen antogs och derigenom erhölls decimalindelningen i mått
och vigt; men reformen qvarstår ännu ofulländad och i den mån den inter»
nationella beröringen blifvit lifligare, har det blifvit allt mera påtagligt, att en
internationel gemensamhet i mått och vigt fortfarande är ett önskningsmål.
Såsom bevis för riktigheten af min förutsägelse om det metriska systemets
framtida utbredning må anföras, att England är 1864 beslutit tillåta det metriska
systemets konventionella användande, samt att metriska systemet genom förord»
ning af d. 17 Augusti år 1868 antogs i det stora Tyska riket, der denna reform
nu är genomförd.
Vid 1862 års riksdag väckte jag motion om åvägabringandet af gemensamt
mått, mål och vigtsystem för de förenade rikena samt konungariket Danmark,
väl vetande, att enär Danmark och Norge begagna en vigtenhet lika med en
half kilogram, skulle, om frågan kom under ompröfning i de tre rikena, det
metriska systemet nog återkomma på dagordningen. Riksdagen beslöt, med an»
ledning af denna motion, att i underdånig skrifvelse anhålla »det Kongl. Maj:t,
efter genom sakkunnige män verkställd undersökning och utredning, ville vidtaga
de åtgärder, som kunna leda till antagande i de tre skandinaviska rikena af ett
gemensamt system för mått, mål, vigt och mynt».
Vid 1869 års riksdag afläts en Kongl, proposition om det metriska systemets
införande uti — apoteksväsendet, hvilken af riksdagen bifölls.
Vid 1872 års riksdag väckte jag motion om gramvigtens antagande till kon»
ventionelt bruk. Men förgäfves.
Vid 1874 års riksdag afgafs en Kongl, proposition om gramvigtens användande
för ädla metaller och vid jernvägstraflken. Så gerna jag än vill se gramvigten
erhålla allt större användning, motsatte jag mig likväl detta förslag, enär jag
insåg, att en så beskaffad reform icke bör införas i små portioner, emedan ett
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
