Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
troligen får sökas vida omkring. Slutligen vill jag här anteckna, att jag städse vid
riksdagarne med värma omfattat Flottans angelägenheter. Jag har gjort det, emedan
jag anser, att en, efter måttet af våra ekonomiska krafter lämpad, flotta är en
oundgänglig nödvändighet i betraktande af vårt lands läge och brödrarikenas
ställning inom Europa.
Anledningen till att jag blef offentlig man samt de förslag jag gjort, eller till
hvilka jag bidragit för vinnande af ändringar i grundlagarne. Under någon tid af
1840 års riksdag var jag gäst i Grefve Carl Gustaf Spens hus här i Stockholm.
Ofta hade jag tillfälle att afhöra de öfverläggningar, som höllos hos denne för
en lugn och jemn utveckling nitälskande patriot. Han var då medlem af Konsti»
tutionsutskottet och honom torde äran, att hafva väckt frågan om landstings in»
förande, böra tillerkännas. Med tacksamhet skall jag alltid erinra mig den tid jag
fick tillbringa i hans närhet; och de ord, med hvilka han vid min afresa fästade
min uppmärksamhet på hvarje samhällsmedlems pligt, att söka medverka till
allmänna frågors lyckliga lösning, hafva aldrig fallit ur mitt minne. »Du bör»,
sade han, »bli riksdagsman, jag vet icke, huru det skall gå till, emedan du till»
hör de orepresenterade, men — du bör bli riksdagsman». Jag nekar icke att detta
gjorde på mig ett varaktigt intryck, och när jag, fyra år senare, på utländsk
botten erhöll den nedslående underrättelsen om den ädle mannens för tidiga
bortgång, föreföll det mig nästan som jag gifvit ett löfte, då jag blott erhållit en
vänlig uppmaning.
Grefve Spens ville reform i representationssättet; han ville att alla svenske
män skulle representeras, men han var främst af allt angelägen om. att en laglig
väg aldrig skulle öfvergifvas och att de goda skälen skulle vara de enda vapen,
med hvilka motståndet skulle kunna och böra besegras. Med dessa tänkesätt till
utgångspunkt, ansåg jag mig, såsom orepresenterad berättigad att deltaga i 1848
års reformsällskap. Jag framlade der ett förslag till representationsreform, hvilket
skulle medföra följande fördelar:
a) Att minoritetens röster inom ett stånd icke annulleras genom majoritetens
röster;
b) att hvarje riksdagsman hade så stort inflytande på riksdagens beslut, som
den brakdel hans röst utgjorde af hans stånd såsom ett helt betraktadt;
c) att inga förstärkta utskott skulle ifrågakomma;
d) att vid riksståndens voteringar ingen voteringssedel skulle behöfva afläggas
och förseglas, hvarigenom alltid en riksdagsmans röst blef annullerad.
Jag hade trott mig finna, att vårt representativa statsskick hvilade på den för»
utsättning, att de fyra riksstånden efter 1809 års riksdagsordning skulle vara lika
berättigade; och då var det ju tydligt, att riksdagen i sjelfva verket hade att af»
gifva fyra hela röster för att bestämma riksdagsbesluten. Om hvarje stånd hade
haft lika antal riksdagsmän, hade saken för enhvar befunnits enkel och kanske
antaglig, men då detta icke kunde ske, utan förnärmande af ganska mångas repre»
sentationsrätt, så föreslog jag en utväg, genom hvilken med mathcmatisk nog»
grannhct skulle kunna utrönas de fyra riksståndens verkliga åsigt.
Såsom ställningen då var, kunde ett halft stånd pius en röst vägra hvarje för»
bättring i grundlagen, och två halfva stånd pius en röst i hvardera vägra hvarje
anslag och förbättringar i civil och administrativ lagstiftning. Det var i runda tal
detsamma, som att en åttondedel af de fyra stånden kunde hindra grundlagsfrågor
245
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
