Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16 KAPITLET. Fortsättning av den kap. 11 begynta jämförelsen mellan egyptiernas ochisraeliternas olika lotter: Skadedjuren och vaktlarna, haglet och mannat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Visheten
45
Vish. 16:19.
förtjänst genom det som var
likartat, i det att de plågades ge-
2 nom en mängd smådjur.
Medan dessa så blevo straffade,
gjorde du i stället väl mot ditt
folk och beredde åt dem, för
att stilla deras lystna begär,
en ovanlig kost, vaktlar såsom
3 föda. Du ville nämligen att de
andra, när de kände begär efter
föda, skulle genom
vämjelig-heten hos de djur som sändes ut
mot dem förlora jämväl den
naturliga matlusten, men att
de själva, efter allenast en kort
tids brist, skulle undfå till och
4 med en ovanlig kost. Ty de
förra, förtryckarna, skulle
drabbas av en brist som icke stod
att avvända, men de andra
skulle allenast få se huru svårt
deras fiender blevo plågade.
5 Så var det ock, när
skadedjurens raseri drabbade dem och de
höllo på att förgås genom
ringlande ormars bett. Då varade
icke din vrede ända till det
6 yttersta, utan till varning höllos
de allenast en kort tid i skräck
och hade därvid ett
räddnings-tecken. De skulle nämligen så
påminnas om buden i din lag.
7 Ty var och en som vände sig till
detta blev räddad, icke genom
vad han såg, utan genom dig,
8 du som är allas räddare. Och
jämväl härigenom bevisade du
för våra fiender att du är den
9 som frälsar ifrån allt ont. Ty
dessa omkommo genom bett
av gräshoppor och flugor, och
någon läkedom för deras liv
stod icke att finna, eftersom de
voro värda att straffas av så-
10 dana djur. Men dina barn kunde
icke ens giftsprutande drakars
tänder skada, ty din barmhär-
tighet trädde emellan och helade
dem. Ty för att de skulle på-n
minnas om dina budord, blevo
de stungna och åter hastigt
räddade ur faran; du ville nämligen
att de icke skulle förfalla till
djup glömska av dina
välgärningar, utan med sina tankar vara
stadigt fästa vid dem. Det var 12
ju ock varken någon ört eller
något plåster som botade dem,
utan ditt ord, o Herre, vilket
helår allt. Ty du är den som 13
har makt över liv och död; du
för ned till dödsrikets portar
och för åter upp därifrån. En 14
människa däremot kan väl i
sin ondska döda en annan, men
när anden har flytt, förmår hon
icke att hämta den tillbaka,
och hon kan icke befria en själ
som döden har fått i sitt våld.
Nej, att undkomma din hand 15
är omöjligt. Ty de ogudaktiga, IG
som förnekade att de kände dig,
de blevo gisslade genom kraften
av din arm, i det att de
förföljdes genom osedvanliga skyfall
och hagelskurar och genom
slagregn som icke stodo att avvända,
och förtärdes genom eld. Ja, vad 17
som var underbarast av allt:
elden hade större verkan i
vattnet, som annars plägar utsläcka
allt; ty hela skapelsen strider för
de rättfärdigas sak. Stundom is
mildrades nämligen lågan, för
att den icke skulle bränna upp
de djur som hade blivit utsända
mot de ogudaktiga, utan dessa
skulle själva tydligt skönja att
det var genom Guds dom som de
förföljdes. Stundom åter brann 19
lågan jämväl mitt i vattnet med
större styrka än eldens vanliga,
för att den skulle förstöra det
orättfärdiga landets alster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
