- Project Runeberg -  Gamla testamentet. De apokryfiska böckerna /
155

(1921) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6 KAPITLET. Jeremisas' brev. Varning för avguderi. Avgudarnas vanmakt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Baruk

155

Bar. 6:54.

penningar. Om någon gör ett
löfte åt dem och icke infriar det,
så kunna de aldrig utkräva det

35 som har blivit dem lovat. De
förmå icke att rädda en
människa från döden, ej heller att
befria en svagare från hans över-

36 man. Åt en blind kunna de
icke giva tillbaka hans syn; en
människa som befinner sig i
nöd kunna de icke hjälpa därur.

37 En änka kunna de icke bevisa
barmhärtighet, ej heller kunna
de öva välgörenhet mot en som

38 är faderlös. Lika stenar som
hava huggits ur klippan äro dessa
träbeläten och dessa med guld
eller silver överdragna bilder;
de som göra tjänst inför dem

39 komma ock på skam. Huru
skulle alltså dessa kunna anses
för gudar eller kallas så?

40 Ja, än mer; kaldéerna själva
draga vanära över dem, i det
att de, när de se någon som är
stum och icke kan tala, föra
fram en bild av Bel och bedja
den att den stumme skall kunna
tala, som om den kunde för-

41 stå något. Och dessa kunna
icke inse detta och så vända dem
ryggen; ty de hava intet för-

42 stånd. Och kvinnorna sitta där
vid vägarna, med bindor på
sig, och bränna sitt rökverk av

43 kli. Men när en av dem har
blivit förd avsides och lägrad
av någon som går därförbi, då
smädar hon den kvinna som
sitter näst intill henne, därför
att icke denna har rönt samma
heder som hon själv och icke

44 har fått sin binda avsliten. Allt
vad som sker med avgudarna
är bedrägeri. Huru skulle alltså
dessa kunna anses för gudar
eller kallas så?

Av hantverkare och guld-45
smeder äro de förfärdigade, och
de kunna aldrig bliva något
annat än vad konstnärerna vilja
att de skola bliva. Då nu de 46
som förfärdiga dem icke själva
hava någon lång tillvaro, huru 47
kan man väl då vänta att de
som hava blivit förfärdigade
av dem kunna få det? Nej, lögn
och smälek är vad de lämna
efter sig åt de efterlevande. Ty 48
när dessa avgudar hemsökas
av krig och annan olycka, rådslå
prästerna med varandra om
var de skola kunna gömma sig
tillsammans med dem. Huru 49
kan man alltså undgå att märka
att de inga gudar äro, dessa
som icke kunna rädda sig själva
vare sig undan krig eller annan
olycka? Eftersom de ju äro 50
allenast träbeläten och bilder
överdragna med guld eller
silver, skall det en gång bliva
kunnigt att de äro lögn. För
alla folk och konungar skall det
bliva uppenbart att de inga
gudar äro, utan verk av
människohänder, och att ingen
gudomlig kraft finnes i dem. Vem 51
skulle alltså kunna undgå att
inse att de inga gudar äro?

De kunna ju icke tillsätta en 52
konung i ett land; ej heller
kunna de giva regn åt människorna.
I sin vanmakt kunna de varken 53
skaffa sig själva rätt eller
avvärja en oförrätt. Ja, de äro 54
lika kråkorna, som flyga mellan
himmel och jord. Och om eld
kommer lös i avgudarnas hus,
dessa avgudars vilka äro av
trä eller äro överdragna med
guld eller silver, så fly deras
präster och rädda sig undan,
men de själva f or b rinn a ända

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/apokryf/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free