Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3 KAPITLET. Judas träder i spetsen för de lagtrogna. Han besegrar Apollonius och Seron. Antiokus tågar till Persien och påbjuder ett nytt krigståg mot judarna. Judas gör sig redo till strid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l Mack. 3:13.
101
Första
13 När Seron, hövitsmannen över
den syriska hären, fick höra att
Judas hade församlat hos sig
en skara, en hop av trogna, av
män som voro redo att draga
14 ut till strid,1 då sade han: »Jag
vill göra mig ett namn och vinna
ära i riket; jag vill strida mot
Judas och hans folk, dessa som
förakta konungens befallning.»
is Så drog också han ditupp, följd
av en stark här av ogudaktiga,
som skulle hjälpa honom i att
utkräva hämnd på Israels barn.
16 Och han hade nästan hunnit
fram till vägen som leder upp
till Betoron, då Judas med en
ringa hop drog ut emot honom.
17 När nu Judas’ män sågo hären
komma emot sig, sade de till
honom: »Huru skola vi, som
äro så få, kunna strida mot en
så stor mängd? Därtill äro vi
ock utmattade, eftersom vi icke
18 hava ätit något i dag.» Men
Judas svarade: »Det kan lätt hända
att en stor hop bliver prisgiven
åt några få, och det gör icke
någon skillnad för himmelen att
skaffa räddning genom många
19 eller genom få. Ty det är icke
på härens storlek som segern i
striden beror; nej, från him-
20melen kommer kraften. De
draga emot oss, fulla av
övermod och laglöshet, för att
tillintetgöra oss och våra kvinnor
och barn, och för att utplundra
21 oss. Men vi strida för våra liv
22 och för våra stadgar, och Han
själv skall krossa dem inför
våra ögon. Frukten alltså icke
23 för dem.» Och när han hade
slutat att tala, gjorde han ett
plötsligt anlopp mot dem. Och
Seron och hans här blev i grund
24 slagen av honom; och de för-
följde dem utför den sluttning
som går ned från Betoron, ända
fram till slätten. Vid pass åtta
hundra man föllo på deras sida;
de övriga flydde till filistéernas
land.
Från den stunden begynte 25
man att frukta för Judas och
hans bröder; och bävan föll över
hedningarna där runt omkring.
Och ryktet om honom nådde 26
ända fram till konungen, och
alla folk talade om Judas’strider.
Då nu konung Antiokus fick 27
höra om dessa händelser,
upptändes han av vrede. Och han
sände ut och lät samla sitt rikes
hela krigsmakt, en övermåttan
stark här. Och han öppnade 28
sin skattkammare och gav sitt
krigsfolk sold för ett år, och
bjöd dem att hålla sig redo för
att göra tjänst, närhelst så
behövdes. Men när han såg att 29
penningarna begynte taga slut
i hans skattkamrar, och när
skatterna från hans rike inflöto
allt sparsammare, till följd av
den söndring och skada som
han hade åstadkommit i landet,
genom att söka avskaffa de
sedvänjor som gällde sedan
urminnes tid, då befarade han 30
att han, såsom en och annan
gång förut, icke skulle hava
medel till sina utgifter och till
de skänker som han tillförne
med frikostig hand hade plägat
utdela; han överbjöd nämligen
häri de konungar som hade varit
före honom. Och han visste 31
icke alls vad han skulle göra.
Då beslöt han att draga åstad
till Persien och upptaga
skatterna i dessa trakter och samla
tillhopa penningar i mängd.
Han lämnade därvid kvar Ly- 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
