Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den nyfödda Kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rätta dager. Just den glädje, som genomströmmade
dem, gjorde dem gemensamheten lätt, och kom dem att,
i sjelfva känslan af deras svaghet, finna en underbar kraft.
Rika af de uppoffringar de ålade sig, mägtige genom
försakelsen, var det just deras sällhet, som de hade att tacka
för deras höghet: ingenting kostade dem för mycket, när
det gällde att väcka ångern i deras likars hjertan. De
göra ett intryck, såsom om de ansett det för helt
naturligt att vara helige; heligheten synes dem »deras skäliga
gudstjenst» (Rom. Cap. 42, v. 4), och från den höjd,
på hvilken Anden uppehåller dem, synes dem ingenting
så omöjligt, som att åter blifva vanliga menniskor. Lef
vande offer uppstiga de beständigt på bålet: hvarje dag
sätter ett nytt kors i deras väg. Och ändå har väl
ingen i högre grad, än de, gjordt den erfarenheten, att
man äger ingenting verkligare, än det man gifver åt
andra, och att ingen uppoffring för Guds skull blir utan
ersättning (Marc. Cap. 40, v. 29, 30). Desse kristne
vore lycklige just till följe af deras hjeltemod.
Så utgjorde den första Kyrkan blott en enda slägt,
der hvarje medlem underhöll med Kristus en personlig
förbindelse, och betraktade sina bröder såsom sitt andra
jag. Utan tvifvel var hoppet att se nya dagar randas
för det utvalda folket och företrädet att räknas bland de
första anhängarne af en återupprättad theokrati, en
mäg-tig orsak till de första lärjungarnes glädje. Huru skulle
också ej förhoppningen på den ärorika framtid, som deras
fäder fästade vid Messie ankomst, hafva uppfyllt deras
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
