- Project Runeberg -  Den Apostoliska kyrkans stora dagar, betraktade med avseende på närvarande tid ; Föreläsningar af J. P. Trottet /
70

(1857) [MARC] Translator: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans första Dg aeller Jacobus och Petrus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning, försaka allt för sanningen, att vandra till
herrlig-heten på uppoffringens blodiga väg, och att helt och
hållet gifva sig åt Honom, som utgifvit sig för dem. Men
de individuella skiljaktigheter, från hvilka enigheten hemtar
sin rikedom och sin styrka, göra det till en så mycket
angelägnare pligt för dem att förena sig inbördes liksom
med Kristus (Joh. Gap. 17, v. 20— 23), att samfällt
arbeta på en uppriktig trons utveckling, att gemensamt
eröfra nya länder åt Guds rike, och förena allas krafter
för att tillförsäkra Evangelium om segern. Om Kyrkan,
till och med under Apostlarnes ledning, egde en
oberoende tillvaro, kunna ej heller dess närvarande ledare tillvälla
sig rättigheten att herrska öfver dess medlemmars tro
(1 Petr. Cap. 5, v. 3; 2 Cor. Cap. 4, v. 5), eller stödja
sig mot dem på andra magtspråk än sanningens. Och,
å andra sidan, kunna ej Kyrkans medlemmar med
framgång arbeta på dess pånyttfödelse, med mindre än de
verkligen ega den Heliga Andas kraft (Ap. G. Cap. 6,
v., 1—8).

Det är således naturligt att Kyrkan ej kan
åstadkomma något varaktigt verk, ej åter blifva jordens store
missionär, ej förnya verldens utseende, så länge hon ej
erbjuder hvar och en den andliga frihet, som är
nödvändig för den fulla utvecklingen af Kristi kropp. Kallad
att utveckla sig, liksom allt lefvande, förnyar hon sig
ständigt, och har för sina framsteg att tacka sina mödosamma
ansträngningar. Hon är så föga bosatt i sitt rätta
fosterland, att man ser henne alltjemt underkastad nödvändig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/apostksdag/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free