- Project Runeberg -  Den Apostoliska kyrkans stora dagar, betraktade med avseende på närvarande tid ; Föreläsningar af J. P. Trottet /
188

(1857) [MARC] Translator: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kyrkans tredje dag, eller Johannes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning, som vår sjelfviskhet lånar dem. Vi hafva så
fuH-komligt sammanträngt oss inom oss sjelfva, ätt vi kunna
under täckmanteln af den afsmak, som vårt naturliga
elände ingifver oss, dölja en grof förgudning af vårt eget
jag. Sjelfviskheten bemägtigar sig hela vår själ: den
vördar hvarken våfa egenskaper, våra förmögenheter et*
ler vårt snille: den förderfvar våra* bästa afsigter,
utplånar vår naturliga välvilja, uppslukar så småningom vårt
samvete: är den ej hatets fader?

Om detta är förhållandet, huru skulle vi kuntia
blifva kärlek, utan att dö ifrån, eller afsäga oss vår
egehtöäg*-tiga vilja? Som det onda trängt till vår varelses
innersta, är det nödvändigt för oss att tillintetgöra dénn# vilja
och att, enligt Jesu efterdöme, andligen uppoffra psé.
En sådan uppoffring har till naturlig följd att skilja oss
från allt det, som fängslar oss vid oss sjelfviay eller utgör
en del af vårt jag. Icke att det är tillfyllest för att
hinna detta mål att slafviskt gifvä vika föl* de omstän^
dig beter, hvilka råda öfVer oss. Dpt Sr snarare frågan!om
att veta, huruvida de försakelser, hvilka Gud ålägger oss,
hafva aflt mera frigjort, eHer alltmera * förslafvat oss;
om dé förluster vi görä, i vårt hjerta alltmera omskakas
tHI glädjefulla offer; om dessa, långt ifrån att skada oss,
blifva nyttiga för oss; om de, i stäHet att utarma oss,
bidraga tiB att rikta vår sjal. Och dessutom; vi må
hafva lärt att dö synden éfler «j* så tvingar oss fifvet,
hviftet beständigt blir allt fattigare för ’öös, till en
fcirt-gieftde död: så att det för oss blott återstår att dagligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/apostksdag/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free