- Project Runeberg -  Femtio års kamp för kvinnorösträtten. Den engelska rösträttsrörelsens historia /
2

(1918) [MARC] Author: Anna Bugge Wicksell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Före 1867 - II. Vad som hände år 1867

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

häftig valstrid förmodar jag, att de då komma att anmoda
damerna, och i så fall tycker jag, att varje kvinna med
självaktning borde avslå att stå till tjänst».

Hur det än förhållit sig med detta, väckte i England
som i andra länder de franska upplysningsfilosofernas skrifter
och speciellt Mary Wollstonecrafts bok »Vindication of the
Rights of Women», 1792, en livlig debatt angående det
rättvisa och lämpliga i att även kvinnor fingo inflytande på
statens styrelse. För att definitivt göra slut på alla
pretentioner från kvinnornas sida på att redan äga denna rätt insattes
i den nya lag angående rösträtt till underhuset, som antogs
år 1832, uttryckligen, att den tillkom endast män (male
persons), och därmed var frågan om politisk rösträtt för kvinnor
avförd från dagordningen för mera än 30 år.

II. Vad som hände år 1867.



Chartiströrelsen på 1830- och 40-talet och sedermera den
alltmera om sig gripande liberala rörelsen hade år 1867
framtvungit en ny reformbill, som skulle utvidga rösträtten till
större kretsar av befolkningen. Med anledning härav beslöto
kvinnorna att ånyo göra sig påminda.

Redan 1832 hade en kvinna, Mary Smith från Stramore
i Yorkshire, petitionerat till parlamentet om politisk rösträtt
för kvinnor, och år 1851 inlämnade lord Carlisle en liknande
petition i överhuset. År 1866 ville kvinnorna åter försöka
få fram en petition till underhuset, och som året dessförinnan
John Stuart Mill invalts i parlamentet, anmodades han att
taga hand om petitionen. Han lovade göra detta, ifall de på
densamma kunde erhålla så många som 100 underskrifter. Den
lilla kommittén, som samlats i miss Elizaheth Garretts (senare
d:r Elizabeth Garrett Anderson) hus, gick till verket med
entusiasm, och i loppet av 14 dagar samlades icke mindre än
1,500 underskrifter, däribland många av den tidens mera
kända kvinnor, exempelvis Florence Nightingale, Harriet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ar50kvkamp/0002.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free