- Project Runeberg -  Araber och Kabyler /
11

(1869) [MARC] Author: Carl Brosbøll Translator: Carl Henrik Atterling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nemours

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fammankrupen varelse, en beduin, inhöljd 1 sin burnus;,
hvars kapuschong ham hade dragit ned öfver hufvudet
då han märkt dödens annalkande. Alltid låg liket med
ansigtet vändt mot öster, så bjöd koranen, och döds-
kampen hade icke kommit honom att glömma dess
bud. Hans kamel gick i sorglöst lugn och betade
på något afstånd. General Mac Mahon såg denna
nöd och beslöt att handla på egen hand för ati
lindra den. Han lät uppköpa all spanmål han kunde
öfverkomma, och skref till Frankrike efter mer. Der-
efter sammankallade han från östan och vestan höf-
dingarna för de olika stammarna och sade till dem:

TT saknen korn att äta, och i oktober kommer
såningstiden, då skolen I också sakna korn till ut-
säde, Sänd edra män ned till närmsta hamn, så
skolen I få, hvad I behöfven.,

Beduinerna från öknen, araberna och kabylerna
från byarna stirrade förvånade på det milda ansigte,
som smålog emot dem som om det varit han, icke
de, som mottog en välgerning. De sade intet, de
förstodo intet. Under turkarnas herravälde hade
man endast lärt dem att förstå våld och rån, de
kände svärdet, som dräpte, och facklan, som brände
deras egodelar, icke mildheten, välgörenheten, Man
kan lära sig att minnas här i verlden, icke att
glömma. — Men då Mac Mahons ord blefvo kända,
såg man några dagar derefter rader af kameler, åt-
följda af vilda, halfnakne män, med bössan på ryggen,
yataganen dold under kappans veck, med sjukdomens,
hungerns, lidandets prägel i sina aftärda ansigten,
komma dragande ut från öknen, från byarna och
från bergen för att hämta spanmål. Hvarje stam
medförde sin kadi eller domare.

“Du uppgifver nu för mig, huru mycket I be-
höfven, du och de dina“, sade Mac Mahon till honom.
“Jag har något åt er allesamman. Sedan gör jag
den öfverenskommelse med dig, att du skrifver upp

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arabkabyl/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free