- Project Runeberg -  Araber och Kabyler /
25

(1869) [MARC] Author: Carl Brosbøll Translator: Carl Henrik Atterling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Mostaganem och Mazagran

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2A

om förströelse. Då kaptenen samlade sin lilla skara
och frågade, hvilketdera de föredrogo, att stanna här.
der död och undergång väntade, eller att draga sig
tillbaka till Mostaganem, svarade ett enstämmigt skri
från 123 munnar: “Låt oss bara få patroner och
araber!“

Lelieyre nickade och smålog. “Så tycker jag
om det“, svarade han, och så gick hvar och en till
sin plats. Strax derefter började striden.

Araberna stormade under, vilda, bedöfvande
skrik. Det gälde endast att skörda ett lätt byte,
menade de, och den ena sökte att tränga sig fram-
för den andra. Zefyrerna väntade dem; på pistol-
skotts håll afsköto de sina gevär; fästets två kano-
ner gjorde också sitt bästa, laddade med kartescher,
som de voro. Verkan var förfärlig. Tillbakadrifna,
trängde fienderna åter fram, de sårade och döde
skaffades undan, friska trädde i deras ställe. En
tjock krutrök låg hela dagen öfver trakten. Hästarna
gnäggade, männen skreko. Inne i fästet tycktes
deremot allt vara utdödt; endast för hyar gång en ny
hop närmade sig grafven, spårade man en smula lif:
då kommo gevären fram i skottgluggarna eller på
muren, och en allmän och dödande salva följde efter.
Då och då dök också en zefyrs nyfikna ansigte
upp öfver muren för att se, hvad verkan hans skott
hade gjort.

Sålunda förgick den första dagen. Då solen
gick upp den andra belyste hon nya och talrika
skaror, hvilka under natten hade kommit ned från
bergen och nu som en ring af jern omslöto fästet
på alla sidor. Skottet ljödo som trumhyirflar; i dag
var det mera ordnade och indelade kolonner, anförda
af sina höfdingar, hvilka närmade sig murarna. El-
dade af Abd el Kaders gyldene löften, fanatiserade
af marabuterna, hvilka hade lofvat dem himmelns

2

dad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:51:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/arabkabyl/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free