Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättegången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sedan vi noggrant redogjort härför och den
stackars domaren icke visste någon levande råd för
flera frågor i ämnet, sade han till slut:
— Nå ja! Så var ni då komna till sta’n och
gick Bergsgatan fram. Gick ni på högra eller
vänstra trottoaren?
Vid denna fråga, så uppenbart löjlig i sin
meningslöshet, tyckte jag dumheten kulminerade och
kunde för den skull inte underlåta att dra på
smilbandet.
— Rosberg ska inte skratta, ty det här är
allvarliga saker.
— Det inser jag till alla delar, men herr
domaren ska då vara beskedlig och inte framställa
så skrattretande frågor.
Här teg han och lät vänster och höger vara.
Vid ett tillfälle längre fram sökte ordföranden
hindra mig att tala utredande i saken. Vid vart
och vartannat ord sökte han sticka emellan med
frågor och därmed förvilla och tilltrassla min
tankegång. Härmed fortsatte han till dess jag
lade armarna i kors över bröstet och förklarade,
att antingen skulle ordföranden tala eller också jag.
— Det är jag som leder förhöret, dekreterade
han.
— Var så god. Och därmed teg jag till dess
han måste bekväma sig till den förklaringen, att
jag skulle få tala utan att bliva avbruten.
En tölpaktigare människa att leda
förhandlingarna kunde vi svårligen fått, och jag kan inte
glömma den kostliga min han gjorde, då jag vid
ett tillfälle förklarade att jag inte erkände den
sittande domstolens rätt att döma mig och mina
kamrater.
Nedanstående klipp ur den danska tidningen
»Politiken» ger en liten föreställning om hur
frågor och svar föllo:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
