Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rättegången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huruvida denna förklaring kommit till veder
börandes kännedom eller ej, och sålunda inverkat
på domslutet, vet jag icke, men om dödsdomen
blivit avsagd här, hade de maktägande blivit
tvungna att antingen återförvisa målet eller ock
timra chavotten.
För den svenska arbetarklassen skulle det
kanske också ha varit önskligt att så skett. Det är
nämligen troligt att jag som död, mördad av
svensk överklass, skulle betytt långt mera än som
levande.
Justitiemordet av 1908 skulle komma att ligga
som en ständigt glödande gnista under en
krutdurk, för att i sinom tid fatta eld och spränga
undan det gamla klassamhället och därmed
bereda plats för den nya tidens sol att lysa in i
fattigkvarterens förpestade bakgårdar.
Så snart domarna blivit kända och
riksdagsvalen voro över började den s. k.
»arbetarpressen», som förut ropat på polis (t. ex. Skånska
Socialdemokraten), att något häpna och ängslas
för följderna av sitt nära nog enhälliga skall på
gärningsmännen.
Under allt detta kan det vara gott att ta ett
steg över Sundet och se vad t. ex. en dansk
borgerlig tidning, »Politiken», har att säga:
»Det är icke för mycket sagt när man säger, att det för
dessa tre män fanns minst 100 förmildrande
omständigheter.
Faktum är att de svenska domstolarna skuffade dem alla
åt sidan. De tre männen blevo noggrant dömda efter
rov- och lustmordsparagraferna.
Det var politiskt färgade domar, och det är en fläck på
den svenska Justitia, vad man än må säga.>
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
