- Project Runeberg -  Amalthea /
54

(1918) [MARC] Author: Algot Rosberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under bilans skugga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

godtyckligt förvägras — vilket vi också i stor
utsträckning gjorde. Minst åtta av dygnets
timmar anslogs till läsning.

Samtalet emellan Nilson och mig rörde sig mest
om verkställigheten av dödsdomen. Bland annat
sökte vi göra oss en föreställning om guillotinens
utseende och sätt att verka. Jag skrev också ett
kort, kraftigt tal — tyvärr är det icke i behåll —
som jag tänkte hålla på schavotten. Jag tillsände
Nilson det för genomläsning och bedömande,
och jag minns att han fann det »utmärkt». För
att själv höra hur det skulle låta, steg jag upp
på den till bord apterade sängen och läste upp
talet med patos, gester och allt tillbehör.

Samma dag skrev jag till Nilson ett brev, vari
det hette: »I dag har jag talat från schavotten.
En tät krans av militär och polis omslöt den.
Nedanför sutto de herrar, som skulle se till att
det statliga mordet — väl betalt — utfördes efter
alla konstens regler. Representanter för pressen
hade också fått tillträde. Mitt tal gjorde starkt
intryck och alla gubbarna vände bort ansiktena.
Allra kraftigast verkade det på skarprättaren; han
nekade att dra i snöret. Och därför har jag
också huvudet kvar och kan meddela dig dessa
intressanta detaljer.

Ja, min käre broder, vi få se hur det går. Men
hade någon sett mig där uppe på sängen
hållande tal för — vägglössen, skulle han säkert
ansett mig för åtskilligt galnare än jag är.»

Att fängelselivet är abnormt och gör
människorna abnorma, får jag tillfälle att senare
återkomma till, men vill redan nu förutskicka att
fången i mångt och mycket är betydligt
känsligare än fria människor. Små händelser, som i
och för sig inte betydde så värst mycket, kunde
försätta en i ett formligt raseri.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aramalth/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free