- Project Runeberg -  Amalthea /
56

(1918) [MARC] Author: Algot Rosberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Under bilans skugga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underligt, och då han stank sprit lång väg, tog jag
honom helt enkelt i nacken och bakdelen och
slängde honom handlöst utom dörren.

I sin bok »Långholmsfångar» omtalar Stern,
att han hörde starkt buller när min cell skulle
utrymmas, och därav slöt han, att jag kraftigt
protesterat mot bestraffningen. Emellertid är detta
fullkomligt oriktigt. Det brak Stern hörde, var
det buller som åstadkoms vid »Röde Melins»
hastiga förpassning ur min cell.

Det blev givetvis stor uppståndelse.
Direktören jämte fyra à fem fångknektar infunno sig i
dörröppningen. Jag förklarade saken och
anmärkte på, att vaktknekten kommit in i min cell
berusad och velat beröva mig en sak som jag
hade laglig rätt att inneha. Direktören förnekade
naturligtvis att hans fångvaktare var berusad och
befallde mig att lämna ut vasen och blommorna.
Till svar krossade jag den i tusen bitar mot
golvet.

Så var det slut med min vackra vas, som jag
så ofta under timmar suttit och betraktat och
vilat mitt efter färg törstande sinne vid.
Densamme, om vilken jag vid ett tillfälle skrev till en
av de kvinnliga kamraterna i vår rörelse: »Jag
sitter just nu och tittar på en tom blomstervas.
Vad jag tycker den liknar mig själv! Ja, ackurat,
det är en likställd kamrat. Hans blomster äro
vissna, bortkastade. Vad är man annat nu, än
som en tom blomstervas? Ja, är det inte löjligt,
men sant är det. Livets blomster äro
förtrampade, bortkastade. — Om jag får lov, skall jag
behålla den vasen hos mig alltid, så är jag icke
ensam.»

*     *
*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:02:40 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/aramalth/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free