Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tre år i ensam cell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hastigheten inte erinra mig en sådan begäran, men
svarade ett sakta ja.
— Nå, vad skulle Rosberg vilja ha för arbete?
— Ja, antingen snickeri eller bokbinderi tror
jag skulle passa.
— Bokbindare? Jaha, det är ju ett bra yrke.
Hm. Vi ska ... (avbrytande och vänd till den nu
anlände Wollin):
— Jo, Rosberg önskar få bokbinderiarbete, och
jag skulle vilja rekommendera honom därtill.
— Bokbindare? Tja, vi kan ju se, om det
finns något att göra, men jag lovar ingenting
säkert.
Doktorn (med en smula vänlig blick på mig):
— Jaha, Rosberg, det här går nog bra. Adjö
med sej.
Då dörren stängts satte jag mig att grubbla över
vad detta kunde betyda. Här kommer tyrannen
Wollin och hans lydige tjänare och erbjuder mig
utan vidare att få det bästa arbetet vid fängelset.
Mig, den hatade ungsocialisten, »som dragit nesa
och skam över hela vårt kära fosterland», som
Wollin uttryckte sig i sitt hälsningstal vid min
ankomst till fängelset. (Detta tal kunde för
övrigt förtjäna att återgivas, men var jag så full av
skratt under föreläsningen, att jag tyvärr glömt
nära nog alltsammans, utom en hel del råa och
fula tillmälen).
Vad kunde detta betyda? Var man rädd för
att jag skulle dö allt för hastigt eller vad kunde
meningen vara?
Först ett par år efter fick jag veta hur det
hängde samman. Jag hade fått annat arbete på
generaldirektör Wieselgrens befallning.
En kär vän, bokförläggare Axel Holmström i
Stockholm, hade i en hänvändelse till
generaldirektören begärt annat arbete för mig. Efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
