Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Transporten till Härlanda och en ståtlig uppvaktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förvånad över detta uttalande frågade jag
varför styrelsen, då den insåg denna Wollins
olämplighet, icke avsatte honom. Svaret är
karaktäristiskt:
— Det är inte så lätt att desavuera en direktör.
De tre månader Wollin ytterligare fordrade blev
det ingenting av med. Men han sökte hämnas
genom att förklara, att jag inte fick komma
tillbaka i mitt vanliga arbete, bokbinderi. Men även
detta gjorde överdirektören om intet.[1]) Denna
order från överdirektören gavs villkorlig. Om
jag »uppförde» mig väl i arbetet skulle jag ej få
tagas därifrån.
Fjorton dagar efter det jag på nytt börjat
arbeta i bokbinderiet, uppkallades verkmästaren —
en för övrigt ganska rakryggad man, vilket på
Långholmen är mer än sällsynt — och
anmodades, nära nog oförtäckt, att framställa någon
anmärkning på mig. Svaret blev kort och gott, att
verkmästaren icke hade något ont att säga om
mig.
— Jag kan icke tala illa om honom. Han
sköter sitt arbete väl och utför sina åligganden
punktligt och till full belåtenhet.
Det visade sig alltså här att Långholmen hade
åtminstone en man, som icke helt och hållet
stoppat heder och självaktning i säck. Men att han
efter detta inte kom att stå synnerligen högt i
Wollins gunst säger sig självt.
Vi hade oktober månad nu, och vinterlagret
av tobak m. m. var lyckligen »importerat» och
instoppat i de hemliga gömmorna. Vi gladde
oss åt att vara säkrade för brist under hela den
kommande vintern. Det är nämligen förenat med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
