Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kampen för friheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
friheten deltaga vi alla, som länge känt och längtat med
dem, som lärt oss förstå den himmelsskriande orättvisa
samhället begått mot dessa våra präktigaste, ädlaste och
hängivnaste kamrater.
Då vi nu med glädje hälsa dem åter till livet och till
kampen, som är densamma nu, som då de dystra
fängelsemurarna slöto sig om dem, få vi — jag är övertygad om
att en var skall öppet och ärligt erkänna det — inte
glömma den man, som nedlagt ett nästan ofattbart, hängivet,
långt och oändligt mödosamt arbete för deras sak. Jag
menar vår varmhjärtade, energiske och målmedvetne
kamrat Axel Holmström.
Ofta, under årens lopp, då jag träffat honom, har jag
fått små inblickar i det väldiga arbeta han tagit på sina
skuldror. Och dock — jag är blott alltför väl medveten
därom — är det blott en bråkdel därav, som jag invigts i.
Ofta har jag, vid tanken på dessa inblickar han givit mig
i sitt uppoffrande arbete, med rörelse och beundran
betraktat denne man, somt trots till synes oöverstigliga
hinder, trots svårigheter, varom kanske blott han själv har
full vetskap, aldrig fällt modet, aldrig förlorat tron på den
slutliga framgången.
Jag vet, att det mest krävande och svåraste arbete, som
han nedlagt för våra fångna kamrater, skett fullkomligt
tyst, utan att direkt synas. Hur många nätters sömn han
försakat, hur stora uppoffringar han gjort på alla sätt, vet
endast han själv. Och han talar ogärna därom, ty han är
en anspråkslös man, en man med en varm känslig själ,
som gärna och med glädje offrar sig för en ädel och
rättvis sak.
Då vi nu dela hans och våra kära kamraters glädje över
den slutliga segern för ett allmänt och rättvist krav, då vi
nu med honom räcka våra ur fängelset befriade kamrater
vår hand — låt oss inte i glädjen glömma att visa honom
vår tacksamhet för hans långa, svåra och uppoffrande
arbete.
Hans namn är genom detsamma för alltid förknippat
med Amaltheamännens och vi alla, som känt för och med
dem under alla dessa långa år, äro skyldiga honom den
djupaste tacksamhet för vad han gjort för dem och
därmed för oss.
Vi behövde många män som han, men vi äga få... Så
mycket större bör därför vår tacksamhet till honom vara
nu, då hans arbete omsider krönts med framgång och våra
kamrater, för vilka ingen känt varmare och starkare än han,
åter stå ibland oss. E. J. L.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
