Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
I Nordamerikas Förenta stater måste hvarje
sjelfständig arbetarerörelse bli förlamad så länge
slafveriet bestod som en skamfläck för en del af
republiken. Arbetet i hvit hud kan icke tänka på
frigörelse, när det brännmärkes i svart hud. Men
rörelsen fick nytt, föryngradt lif med slafveriets
upphörande. Den första frukten af det stora
inbördeskriget var agitationen för en åtta timmars
arbetsdag, som fortplantade sig med lokomotivets
sjumila-steg från Atlantiska till Stilla oceanen, från Nya
England till Kalifornien. Deu allmänna
arbetare-kongressen i Baltimore (den 16 aug. 1866) förklarar:
"Hvad som nu först och främst fordras för att
befria arbetet i detta land från det kapitalistiska
slafveriet, är stiftandet af en lag, hvarigenom
normalarbetsdagen i den amerikanska unionens alla stater
bestämmes till 8 timmar. Vi äro beslutna att
uppbjuda all var törmaga, pa det att detta ärorika mal
måtte uppnås."*)
Samtidigt, i början på september 1866, fattade
den internationella arbetarekongressen i Génèoe på
förslag af " Inlernationaleus generalråd i London"*)
följande resolution: "Vi förklara inskränkning i
arbetsdagen för ett första vilkor, hvarförutan alla andra
frigörelsesträfvanden äro dömda att misslyckas . . .
Vi föreslå 8 timmar som laglig gräns för
arbetsdagen."
Så beseglar den ur sjelfva produktionsförhål-
*) Striden har varit hård, och ännu är ej detta mål
uppnådt. Ilen vi veta huru nu i år, tjugu år efter detta
uttalande, arbetarne i Förenta Staterna genom enigt
uppträdande vetat att för hundratusental ibland sig framtvinga
b-timmars-dagens erkännande. Jmf. f. ö. tillägget. Öfv. anm.
**) Der Karl Marx var sekreterare och den ledande
själen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
