Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skötsamhet som en plikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig därefter. Ingen människa med aktning för sig
själf kan känna sig lycklig, eller ens nöjd, om hon
för sitt lifsuppehälle skall bero af andra. Den, som
är beroende, kan icke räknas som en värdig medborgare
i republiken. Vårt lands styrka och framåtskridande
bero icke på de få högt bildade, icke heller på
de få millionärerna och icke heller på det stora antalet
mycket fattiga, utan på massan af nyktra, intelligenta,
flitiga och sparsamma arbetare, som hvarken
äro mycket rika eller fattiga.
SKÖTSAMHETENS PLIKT HAR SIN GRÄNS
Som regel skall ni finna, att mannen, som sparar,
är en måttlig man, en god make och fader, en fredlig,
laglydig medborgare. Sparsamheten behöfver icke
drifvas vidt. Det är märkvärdigt så litet, som behöfs
för lifvets verkliga nödtorft. Anskaffandet af ett litet
hem och ett par hundra pund - bara ett par - är
allt som behöfs. Dessa förvärfvas lättare af enkla,
tarfliga människor, än man skulle kunna tro. Stor
rikedom är något helt annat och mycket mindre önskvärd.
Det är hvarken skötsamhetens ändamål eller
människors plikt att förvärfva millioner. Det är i intet
afseende berömvärdt att föresätta oss detta som ett
mål. Plikten att spara upphör, när en tillräcklig
summa blifvit afsatt åt dem, som bero af oss. Att
lägga millioner på hög är girighet, icke skötsamhet.
Under våra industriella förhållanden är det naturligtvis
oundvikligt, att några få, några mycket få
män få långt mera pengar, än de behöfva. Förvärfvandet
af millioner är vanligen resultatet af företagsamhet
och omdöme samt en ovanlig organisationsförmåga.
Genom att spara, i ordets vanliga mening,
får man inga millioner. Människor, som på ålderdomen
sträfva för att öka sina redan stora skatter
äro vanligen från ungdomen slafvar af vanan att samla
och lägga i hög. Först äga de pengarna, som de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
