Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Järn och stål hemma och ute
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis högt tullskydd. Genom sammanslutningar
äro fabriksidkarna i stånd att hålla uppe priset
på den inhemska marknaden. Detta gör det möjligt
för dem att skeppa ut och sälja billigt. De försöka
äfven att göra världen till sin afstjälpningsplats.
Men där ligger skillnaden: de dyra priserna i
Tyskland inskränka förbrukningen. De utomordentligt
billiga priser, som äro rådande här – 3 skålpund
stål för 2 cents – öka förbrukningen. Tyskland
har byggt på sand. Jag är en inbiten protektionist,
men endast när vi ha skäl att tro, att vi genom
tillfälligt tullskydd kunna skaffa förbrukaren tillgång
på en gifven artikel bättre och billigare, än han kunnat
köpa den utrikes. Om vi icke kunna göra det,
så tror jag icke på tullskyddet. Tyskland öfvergifver
denna sunda ekonomiska princip och har tull för
tullens skull, och den tyske förbrukaren får ingen
fördel. Detta är falsk politisk ekonomi.
Det är endast en sak vi ytterligare behöfva för att
utvidga vår exporthandel i järn och stål, och det är
regelbundna ångbåtslinjer på åtskilliga af jordens
länder. Vi kunna aldrig hoppas att få sådana bekvämligheter
som Storbritannien, därför att Storbritannien
importerar från alla delar af världen en sådan myckenhet
af varor, som vi lyckligtvis åstadkomma själfva.
Därför kunna Storbritanniens skepp taga last tillbaka,
och kostnaderna bli billigare. Men äfven denna
olägenhet kunna vi öfvervinna genom det lägre priset
på våra varor. Om vi kunde återgifva Förenta
staterna dess rättmätiga ställning som världens
skeppsbyggare, så skulle vår uppmärksamhet snart riktas
på upprättandet af regelbundna ångbåtslinjer – och
detta hinder skulle undanrödjas. Till och med nu
har exporthandeln vunnit en sådan utsträckning, att
den framkallat flera nya ångbåtslinjer, och vi skola
så småningom segra. Jag har länge framhållit
nödvändigheten af ett skeppsvarf i New York, och det
måste komma. Kapitalet skall inse att det här har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
