Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Manchesterskolan och vår tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maskinverkstäder. Det påstås att en engelsk maskinfirma
hvarje vecka skickar ut en komplett maskinuppsättning för
en ny fabrik. Om Amerika är det öfverflödigt att tala.
Sålunda har hvarje nation afböjt den roll manchesterskolan
tilldelat den och försöker att själf tillverka sina varor.
Politisk ekonomi säger nu, att det är till människosläktets
bästa, att transportkostnaderna, som fördyras genom det långa
afsändandet mellan producenten och fabrikanten, inbesparas.
Tillverkning, som på vissa håll försökes af små nationer,
skall utan tvifvel misslyckas och öfvergifvas, men i
det stora hela skall framgång vinnas.
Några länder, i synnerhet Tyskland och Amerika,
uppträda nu som exportörer af många konkurrerande
artiklar till och med till Storbritannien. Och den
erfarenhet, som andra nationers män länge haft af
oräkneliga artiklar »made in Britain», får briten nu själf
lära känna. Han märker att äfven han fått litet med
af människonaturens skröplighet, alldeles som andra
nationers människor. Tjogtals artiklar »made in
Germany» irritera honom; kontrakt med amerikanska
maskinfirmor att leverera lokomotiv till London,
Dublin och Edinburg väcka hans stora ogillande.
Glasgow afböjer ett amerikanskt anbud på vattenledningsrör
och tar dem hos en fabrik i Glasgow till högre pris.
När en stor bicycle-utställning äger rum i London,
så finns där ingen plats åt amerikanaren. Allt måste
vara »home-made ». Posten måste befordras med saktgående
hemmagjorda skepp, äfven om den därigenom blir fördröjd.
Men allt detta är bara sådant, som vi kunde vänta och
som vi böra ursäkta. Det är en dålig medborgare, som
icke föredrar och hjälper sitt eget land hellre än
främmande, men engelsmannen skulle kunna inse, att
tysken och amerikanaren och andra äro lika patriotiska.
Han bör förstå att med samma känslor som han ser sitt
land öfversvämmas af konkurrerande artiklar, »made in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
