- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
29

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Framstående mekaniker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN STORARTAD PLAN. 29

skapareförmåga var oerhörd, han tänkte på allt och förutsåg
allt. Han var fulländad experimenter, skicklig beräknare, ett
öfverlägset snille och en utomordentlig mekaniker.

De storartade luftseglingsarbeten, som han så ifrigt
sysselsatt sig med, skulle slutligen sätta honom i stånd att
realisera sitt lifs dröm, nämligen att göra om det experiment,
som han utfört 1852, och gifva verlden en definitiv lösning
på problemet, huru luftballonger skola styras. Han hade
uppgjort den storartade planen att bygga ett luftskepp
om 50,000’ kubikmeter, försedt med en särdeles kraftig
motor, som sattes i rörelse af två ångpannor, den ena fyld
med ballongens gas och den andra med petroleum, för att
utjämna förlusten af tyngd och stigningskraft. Ångan, som
bildades genom förbränningen, skulle upphämtas i flytande
form i en kondensator med stor yta, för att utjämna förlusten
af vatten i ångpannan.

Huru ofta vår saknade lärare beskref detaljerna af denna
luftens monitor! Allt var beräknadt, allt var färdigt, ända
till millionen, som skulle blifva medlet till utförandet af hans
plan och som den ryktbare mekanikern alltid hade i reserv
i något af de stora bankirhusen i Paris. Ännu flere förslag
arbetade i hans hufvud, - förslag till ångvagnar, lokomotiv
med mycket högt tryck och snabbgående båtar, väldiga
skapelser, begrundade med outtröttlig ihärdighet och märkta med
snillets prägel.

Men ödets olycksdigra lagar äro mäktigare än menniskans
vilja och skarpsinne, - till och med de starkaste måste
underkasta sig dem. Den store uppfinnarens krafter måste kämpa
mot sjukdomen. Hans syn försvagades och derigenom blef
allt arbete honom omöjligt, hvilket försänkte honom i djup
sorg. Det var någonting atletiskt i Griffards sinne, och
tanken på vanmäktighet gjorde honom otröstlig. Han stängde sig
inne; den man, som så högt älskat ljuset, oberoendet och
verksamheten, lefde nu i enslighet och slocknade så småningom.

Henri Giffard var icke mindre utmärkt som menniska än

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free