Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 ARBETETS HJELTAR.
När vi betrakta växtverlden omkring oss, se vi lätt att
dess alster äro så talrika, att vi ej kunna lära känna dem
fullständigt utan Jclassifikationer. Botanisternas första försök
i denna väg voro mycket ofullkomliga, och man måste gå ända
till adertonde seklet, för att finna indelningar faststälda efter
växternas väsentliga karaktärer.
År 1707 föddes Karl Linné på Råshult i Sverige. Han
egnade hela sitt lif åt arbetet att uppfinna och ordna ett
vetenskapligt språk och en snillrik metod for botaniken.
Kanske har ingen någonsin visat prof på större viljekraft än denne
store naturforskare. Tidigt yttrade sig hos honom en
passionerad kärlek till blommor, och han försummade ofta sina
lärotimmar för att botanisera. Hans sinne för naturen
uppfattades föga af hans far, som trodde, att gossen icke dugde till
att lära sig någonting, och satte honom i lära hos en
skorna-käre (1724). En dag kom doktor Rothman af en händelse
att tala vid honom, han blef förvånad öfver ynglingens
djupgående kunskaper och lånade honom en Tournefort. Han
försökte sedan att försona honom med hans familj och skaffade
honom plats som kopist hos professor Stobaeus vid
universitetet i Lund. Stobseus gaf Linné tillträde till sitt bibliotek,
och den aflöning, han fick, satte honom i stånd att begifva sig
till Upsala universitet. Men hans studentlif var bedröfligt
nog, han var till och med tvungen att för att försörj a sig laga
sina kamraters gamla skodon. Slutligen tog professor Olof
Celsius honom till sig som biträde vid sina forskningar, och
derigenom fick han åtminstone bostad och föda. Nu var han
skyddad mot brist; sedermera gaf Rudbeck honom i uppdrag att
sköta botaniska trädgården och biträda honom sjelf vid
utöfvandet af hans lärarekall. Vetenskapsakademien i
Stockholm gaf honom ett vetenskapligt uppdrag, och år 1735 gaf
han i Leyden ut sin Systema naturae, hvari naturens tre riken
voro ordnade efter hans egen metod. Hvad botaniken beträffar,
så »har Linnés system.», säger A. de Jussieu, »besegrat alla
sina föregångare. Det hade nyhetens stora behag, emedan det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
