Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADANSON. 49
grundade sig på fruktsättningsorganen, som förut varit
ouppmärksammade, och hvilkas fysiologiska verksamhet, af mycket
större vigt än blommans andra delar, kunde betraktas som en
helt ny upptäckt . . . Genom lagar, som ännu finnas till och
förmodligen skola bibehålla sin kraft, införde han en
beundransvärd reform i botanikens språk och nomenklatur. Han
definierade strängt de termer, som skulle uttrycka organens olika
egenskaper, och betecknade hvarje växt med två ord, - ett
substantiv, som utmärker dess slägte, och ett adjektiv, som
bestämmer dess art.»
Linnés metod var emellertid något konventionell, emedan
den grupperade slägtena efter ett fåtal af växternas
likhetsförhållanden, och icke efter alla. Den blef också öfvergifven
för den naturliga metoden, som är grundad på slägtenas
likhet. Bernard de Jussieu och Adanson försökte sig med
naturliga klassifikationer, men deras försök utöfvade icke något
direkt inflytande på vetenskapens framåtskridande. Det blef
helt annorlunda med den klassifikation, som föreslogs 1789
af Antoine-Laurent de Jussieu, Bernards brorson; i denna voro
växterna indelade efter kännetecknens subordination. Vi vilja
här gifva en rättvis hyllning åt familjen de Jussieu, den
verksamma familj, hvars namn fem af dess medlemmar bidragit
att hölja med vetenskaplig ära för evig tid.
Naturalisten Adanson, *) som vi nyss nämde, var en
arbetare med okufligt mod och oändligt tålamod. Han hade
aldrig varit ung. Under sjuttio års tid var han ständigt
upptagen af sträfsamma forskningar. Innan han var nitton år,
hade han redan beskrifvit mer än fyra tusen arter ur naturens
riken; endast det &am?arbete, som dertill erfordras, bevisar
att han måst använda en del af nätterna på sitt verk.
Mot sin lefnads slut ville han afsluta ett stort arbete
örn Naturens universella ordning, och stängde då alldeles in sig,
af fruktan att förlora ett enda ögonblick. Han inskränkte
*) Född i Aix i Provence, den 7 april 1727.
Arbetets hjeltar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
