- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
51

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bel vid museum (1851). År 18G5 blef han president i
vetenskapsakademien, associé i kungliga sällskapet i London 1880,
och fortsatte att arbeta med otrolig ifver. Han ledde arbetena
i Jardin des Plantés, höll regelbundet sina föreläsningar och
gaf ut flere arbeten med stort vetenskapligt värde.

Ingenting var mera främmande för Decaisnes sätt att vara
än den älskvärda passivitet, likgiltig för ondt och godt, som
varit så vanlig i alla tider. Decaisne hade åsigter och
förstod att försvara dem. Men rättskänsla och bestämd
öfvertygelse äro oftast förenade med någon sträfhet, de framkalla
fast och oföränderlig vänskap, men äfven envist agg, och
Decaisne fick erfara båda delarne. Han var lidelsefullt fästad
vid sina vänner och tjenade dem med att ifrigt försvara
dem i strider, som han förde med största häftighet, och
hvarvid han aldrig tvekade att kompromettera sig sjelf för deras
skull. Hans uppriktighet sårade kanske den uppblåsta
fåfängan, men den behagade de rättsinnade, som snart insågo, att
den härflöt från den renaste och upphöjdaste kärlek till
vetenskapen och sanningen. »Jag tycker om allt hos Decaisne,
till och med hans ohöflighet», sade en berömd botanist. Och
man hade skäl att tycka om allt hos denna stränga natur,
som var så otillgänglig för fruktan och egennytta, men
vek-nade för minsta hjertliga ord. Decaisne var utomordentligt
god, hans börs var alltid öppen för alla olyckliga, och om
han, som M. Fremy erinrat oss - hvilken under många år
var hans förtrognaste vän - icke från tidigt på morgonen
var i trädgården för att öfvervaka arbetet eller satt vid sitt
arbetsbord, så gick han omkring i det fattiga qvarter, som
omger Jardin des Plantés, och gick ur hus och i hus för att
hjelpa. Huru hemliga han än höll sina goda gerningar,
upptäcktes de dock slutligen; en väninna, som lemnade verlden
samma dag som han, madame Theret, – den ädelmodiga
gif-varinnan af Antibes’ trädgård, hennes svågers beryktade
anläggning, - deltog i hans barmhertighetsverk. Decaisne var
sträng mot sig sjelf och förde ett ytterst enkelt lefnadssätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free