- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
60

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 3. Vetenskapsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

(50 ARBETETS HJELTAR

sitt otacksamma yrke och egna sig åt vetenskapliga studier,
hvartill han hyste den största lust. Faraday kom till Davy som
biträde i hans laboratorium; snart visade sig hos honom en o
vanlig arbetsifver och en underbar begåfning. Ar 1818 var han
redan eri kemist af första rang.

»När man beräknar längden af Faraday s lifstid», säger
mr Tyndall, »ser man, att den fattige smedsonen och
bokbindarelärlingen sedermera hade att välja mellan en förmögenhet
af 150,000 livrés å ena sidan - som han med lätthet skulle
förtjenat på analytisk kemi - och den oegennyttiga
vetenskapen å den andra. Han valde den senare och dog fattig.
Men han hade den äran att under fyratio år uppehålla
Englands vetenskapliga anseende bland andra nationer.»

Vi hafva hittills nästan alltid talat om lärda män,
hvilkas snille eggats af nödvändigheten att sörja för lifvets
nödtorft, - det kan äfven vara intressant att se ett exempel på en
stor arbetare, som blef trettio gånger millionär.

Henri Cavendish var yngste sonen i en förnäm familj (hans
farfar var hertig af Devonshire), men han var icke genom sin
födelse bestämd till egare af den omätliga förmögenhet, som
han lemnade efter sig. Han fick ett ganska anspråkslöst
fä-dernearf. Redan i sin tidiga ungdom hade han samma ifver
för studier och samma helsosamma vana vid ett enkelt lif,
som han alltid bibehöll. Han föddes i Nizza 1731, och det
var först 1773 som han genom en omätligt rik slägtings
åtgörande kom i besittning af den rikedom, som han använde
på ett så hedrande sätt. En onkel, som nyss återkommit från
Indien, hade testamenterat honom sin förmögenhet, och han
blef helt hastigt egare till 300,000 pund sterling. Enligt den
tidens åsigter var detta ett enormt kapital, men det
förändrade ingenting i sin nye egares lefnadsvanor. Han skaffade
sig endast en beundransvärd samling instrument till fysiska
rön och ett kemiskt laboratorium, som ingen lärd under han3
århundrade hade maken till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free