- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
76

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Industri-idkare och affärsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76 ARBETETS HJELTAR.

År 1830 blef han direktör för masugnarne i Bazeilles och
sedan fick han i uppdrag att förestå Creuzot. Det var der
han visade sig ega ojämförliga egenskaper som administratör
och uppträdde som skicklig organisatör, - en företagsamhetens
och framåtskridandets man.

Creuzot hade endast lemnat dåliga resultat till 1836.
Då öfvertog Schneider ledningen af dess grufvor och bruk och
ställningen förändrades nästan genast. »Creuzot», säger M. de
Lesseps, »var en fullkomlig ödemark för hundra år sedan. Nu har
det en befolkning af 28,000 personer. Bruken och deras
tillhörande industriella bygnader upptaga en yta af 314 hektar,
bostäderna 28 hektar. Omkring masugnar och verkstäder
löper 79 kilometer bredspårig och 127 kilometer smalspårig
jernväg. Från verkstäderna utgå lokomotiv, broar, räler och
alla slags maskiner, tillverkade med ojämförlig skicklighet.
Arbetspersonalen utgör 15,500 man, ångmaskinerna äro 308
med 19,000 hästkrafter.» År 1836 öfversteg icke den årliga
produktionen 40,000 tons stenkol och 60,000 tons jern, nu
produceras der 190,000 tons stenkol, 190,000 tons tackjern och
160,000 tons jern och stal.

Schneider nöjde sig icke med att arbeta för Creuzots
industriella tillväxt, han sysselsatte sig äfven ständigt med att
förbättra sina arbetares vilkor, han gjorde dem alla till
hus-egare och r än tet ägare.

På hans föranstaltande delades arbetarestaden i tio
qvarter, hvart och ett med hundra eller hundratjugo hus.
Gatorna försågos med gaslysning. Hvarje hus låg midt i en
trädgård om sju hundra meter och hade ett värde af 5,000
frank. Hyran var 60 frank om året. Så snart en arbetare
samlat ett litet kapital, öfverläts genast det hus han bebodde
åt honom och resten af köpeskillingen erlades genom afdrag
på aflöningen. På detta sätt blefvo tre tusen arbetare
hus-egare.

Dessutom var det M. Schneiders idé att i slutet af hvarje
månad insätta gratis i statens pensionskassa för alla arbetare,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free