- Project Runeberg -  Arbetets hjeltar /
80

(1885) [MARC] Author: Gaston Tissandier
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Industri-idkare och affärsmän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80 ARBETETS HJELTAR.

ka oss till att närmare skildra endast några få af de
intelligenta och arbetsamma män, som vi framställa såsom typer.

Firmin Didot, som dog 1836, hade som boktryckare lika
stor framgång, som Hachette hade som bokhandlare.

»Firmin Didot hade af naturen i hög grad sinne for
hög moral och för det bästa inom literaturen.
Öfverensstämmande med de klassiska författarne i grundsatser, ren smak
och kärlek till allt stort, tröttnade han aldrig att studera de
hjeltemodiga karaktärer, som skildras af P lutar k och Fénélon,
ej heller att läsa om och om igen Theokritos, Virgilius,
Horatius och Voltaire. Begåfvad med ett märkvärdigt minne,
som gömde en ofantlig mitngd literatur, upprepade han gerna
ordagrant dessa författares höga tankar och hänförde sina
åhörare genom sitt varma och trogna återgifvande af deras ord.»

Han öfversatte först Theokritos och författade sedan
sorgespelen Hannibal, Drottningen af Portugal, Ines de Gastro och
Kejsar Salduin af Konstantinopel. Dessa produkter kunde
redan vara nog för att hedra en skriftställare, men Didot
stannade icke dervid. Han var ännu under sin fars, Ambroise
Didots, ledning, när han graverade de eleganta stilar, som
först gjorde den franska typografien bemärkt och höjde den
ur det förfall, hvari den råkat under adertonde
århundradet. Engelsmännen, ja till och med italienarne höllo på att
öfverträffa fransmännen i denna konst, innan bröderna Pierre
och Firmin Didot, båda skriftställare liksom bröderna Estienne,
och båda rädda om sitt fosterlands och sin konsts heder, gåfvo
ut den beryktade upplagan af Racine, som af en jury
förklarades vara det vackraste typografiska verk, som någonsin och
någonstädes kunde utföras. Detta mästerverk bevisade
förträffligheten af Didots stilar; de tryckerier, som begagnade dem,
och de upplagor, som blifvit tryckta med dem, åtnjöto allmänt
anseende. Grekiska bokstäfver tillverkades lika vackra som
latinska i hans Stilgjuteri, och lärda upplagor utgåfvos hos
denne nye Estienne i lika stor om icke större mångfald: än vid
det kungliga tryckeriet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 15:13:53 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/arbhjelt/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free