Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Industri-idkare och affärsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIDOT. 8!
Didots stilar spredos snart i hela Europa och den första
tidning, som gafs ut i Turkiet, var tryckt med sådana. Didot
öfverträffade också den berömde italienaren Bordon!, hans
medtäflare i boktryckerikonsten. Dessutom skall det utgöra hans
evinnerliga ära, att han uppfunnit stereotypien och
skrifsti-larne. Det länder honom också till everdlig heder, att han
så oegennyttigt användt sina upptäckter i vetenskapens tjenst;
på egen risk gaf han ut de svårsåldaste arbeten i den högre
matematiken och en mängd andra böcker, som endast voro
afsedda för en ringa del af den läsande verlden. Han skydde
icke heller några kostnader för att åstadkomma geografiska
kartor i flera färger, eller sådana som återgåfvo j ordens höjning.
Under hela sitt lif utmärkte han sig för sitt ädla
sinnelag, sin patriotism och sin mildhet mot underordnade.
Men det är icke oundgängligen nödvändigt att vara
uppfinnare för att göra sig nyttig. Många affärsmän kunna
nämnas som bevis för denna sats. Legentil t. ex., som blef pre
sident i handelskammaren i Paris, tänkte sedan icke på annat
än att genom sina råd och sin erfarenhet bistå dem, som bådo
derom. Han försummade sina egna affärer for att egna sig
åt nationalhamlelns intressen och sedan han drabbats af den
sjukdom, som lade honom i grafven, steg han mer än en gång
upp och intog sin plats under kammarens öfverläggningar,
fastän med brinnande feber. Han hatade allt stillastående
och förfäktade alla förslag, som kunde förbättra
arbetsklassens ställning. Han egde alla egenskaper, som fordras af en
redbar menniska och en nyttig medborgare, - skicklighet,
vetande, sjelfförsakelse och anspråkslöshet.
Crespel föddes den 22 mars 1739 i Ärras. Han började
som simpel kryddkrämare och blef sedan en stor
industriidkare; Frankrike har honom att tacka för spridningen af
Hvitbetssockret. Ingenting kan vara mera rörande än hans
ihärdiga försök och kraftiga ansträngningar. I början föraktades
han af sina landsmän och klandrades högt af sina närmaste,
men Crespel var en ny Bernard Palissy, som riktade sitt land
Arbetets hjeltar. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
